21 december 2009
Efterlyser bostadsrättsförening
Nu har vi fått uppgifter på att telebolagen, efter att avtalet löpt ut, inte vill komma överens med bostadsrättsföreningen om en ny avtalsperiod. Istället skriver de till Lantmäteriet om att få ha kvar antennen och åberopar ledningsrätten. Den innebär att om det finns ett allmänt intresse kan ledningsrätten ge plats åt sådan infrastruktur. Nackdelen, eller fördelen för telebolaget, är att bostadsrättsföreningen får betydligt lägre ersättning. Vi har även fått indikationer på att telebolagen bryter löpande avtal för att ta hjälp av ledningsrätten.
Vi vill komma i kontakt med föreningar som råkat ut för detta. Kontakta oss enklast per mail: mobilhyra@sbc.se
17 december 2009
Årets sista nummer av SBC Direkt
Samtidigt håller vi på att skriva till nästa nummer. Jag klurar just på vad det ska innehålla men håller på att kolla upp en grej kring mobilmaster som kan bli riktigt intressant.
Här är innehållet i SBC Direkt nr 12:
Beskattning av evakueringsersättning
Ibland erbjuder bostadsrättsföreningar sina bostadshyresgäster att lämna tillbaka hyresrätten mot viss ersättning. Men är den så kallade evakueringsersättningen skattefri eller inte? En avgörande dom har kommit från Regeringsrätten. I och med att det är Regeringsrätten som dömt blir det även praxis och den linje som gäller i framtiden.
Vad står det i stadgarna?
Många som kontaktar SBCs styrelserådgivning känner säkert igen motfrågan ”Vad står det i era stadgar”. Stadgarna är en fortsättning på bostadsrättslagen och svaret på vad som gäller i föreningen framgår där.
Så fungerar bostadsanpassningsbidraget
En person med funktionshinder ska ha möjlighet till ett självständigt liv i eget boende. Så säger lagen och av den anledningen finns bostadsanpassningsbidrag att söka. Vad behöverBostadsrättsföreningen tänka på i samband med installationer och när den boende flyttar? SBC Direkt har svaren.
Missnöje med Energideklarationen
Bostadsrättsföreningar och andra fastighetsägare är enligt lag skyldiga att energideklarera fastigheter. En undersökning visar att många föreningar är missnöjda med det faktiska resultatet.
Inga krav på korgdörrar i hissen
SBC får regelbundet in rapporter från bostadsrättsföreningar som fått propåer från hissföretag. De menar att föreningen enligt lag måste installera korgdörrar om det saknas sådana. Men några nya regler har inte tillkommit.
07 december 2009
Politik och verklighet
Flera av förslagen är bra men problemet är att stora reformer kräver beslutsamhet. Ta det här med att hyra ut i andra hand. Personen som hyr måste skatta för summan som överskrider fribeloppet. Visserligen höjdes beloppet för något år sedan men faktum kvarstår att hyresvärden måste skatta, alltså försvinner en del av intäkten.
Anta att en bostadsrättshavare får jobb på annan ort och vill hyra ut sin lägenhet, vilket är ett legitimt skäl. Anta att personen har stora lån på lägenheten och vill få täckning för kostnaderna i samband med uthyrningen. Det får han eller hon inte. Hyran bestäms av det så kallade bruksvärdet, alltså den hyra som gäller för hyreslägenheter på orten. Med skatt och för lite hyra riskerar det hela att bli en förlustaffär. Visserligen skulle bostadsrättshavaren och hyresgästen kunna komma överens men när hyresgästen sedan går till hyresnämnden och klagar på den höga hyra skulle personen med stor sannolikhet få tillbaka pengar.
Det här är så självklart tokigt och då borde det vara läge att korrigera det hela. Men den politiska verkligheten är en annan än vår verklighet. Möjligen kan en del partier tänka sig att ta bort beskattningen i samband med andrahandsuthyrning. Att ändra på hyressättningen är helt rimligt men varje politiker vet att överhuvudtaget försöka rucka på systemet är lika med ett politiskt självmord. Så tyvärr Stellan, vi får nog vänta ett bra tag innan saker och ting händer.
04 december 2009
Bostadsrättsnämnden löser problemen
Vi på SBC gör allt vi kan för att hjälpa bostadsrättföreningarna via våra publikationer, styrelserådgivning och kurser. Här handlar det om att styrelserna får så mycket kunskap som möjligt för att att göra ett så bra arbete de bara förmår. Men ibland kommer inte styrelsen och en bostadsrättshavare överens. Visserligen går det då att anlita jurist men det kan snabbt bli dyrt. Ett alternativ är då att vända sig till Bostadsrättsnämnden och be om ett utlåtande. Antingen kan styrelsen eller bostadsrättshavaren anmäla ett ärende och sedan får motparten ge sin version. Hela förfarandet är skriftligt. Slutligen sammanträder nämnden och ger ett utlåtande. Nämnden består i nuläget bland annat av en före detta Justitieombudsman och en före detta chefsjurist från HSB. SBC hjälper nämnden administrativt men de är i övrigt oberoende från oss. En riktigt stor fördel med Bostadsrättsnämnden är att det inte alls hamnar i samma prisklass som det skulle kunna göra att anlita en jurist. En bostadsrättshavare som vänder sig till nämnden betalar 800 kronor och skulle bostadsrättsföreningen vända sig dit kostar det 3 000 kronor.
I dagarna kommer det elfte numret av SBC Direkt (pdf). I tidningen har vi bland annat ett autentiskt fall från Bostadsrättnämnden där du som läsare får möjlighet att fundera över hur nämnden dömer.
24 november 2009
Det finns en Fjärrvärmenämnd
Priset på fjärrvämen är nödvändigtvis inte styrt av produktionskostnaderna utan sätts i relation till vad den konkurrerar med. Men fjärrvärmeföretagen har också monopol på sina nät vilket gör att föreningen inte kan välja en annan leverantör. Nu finns det idéer om att öppna upp näten men ingenting är klart.
Vad som däremot är klart är att det sedan 2008 finns en Fjärrvärmenämnd. Den som är missnöjd med fjärrvärmepriset och inte kommer överens med leverantören kan vända sig till Fjärrvärmenämnden för, som det heter, medling. Nämnden kallar då parterna till medling och parterna träffas för att prata. Det handlar inte om att få fram ett domslut, det enda Fjärrvärmenämnden gör är att de upprättar ett protokoll om huruvida parterna kommer överens eller inte. Såvitt jag vet har inte fjärrvärmeföretagen hitintills - inte oväntat - gått med på några prissänkningar.
11 november 2009
Älskade, hatade tvättstuga
Vem har inte sett arga lappar i tvättstugan. Ibland är de sakliga och korrekta, ibland med humor och så finns de väldigt ilskna lapparna. Alla dessa är en viktig del i utställningen på Nordiska museet, liksom vad tvättstugan betyder för oss idag.
10 november 2009
Postens pinsamma miss om brevlådor
Och vi på SBC har under dessa år hävdat att Postens främsta skäl till att tvinga fram postboxar är att de vill tjäna pengar.
I mitt jobb ingår att bevaka vad som händer i omvärlden, det vill säga ha koll på nyhetsflödet och veta vad som är på gång. Nu poppar det upp en nyhet om Posten och jag känner att hornen växer ut ur min panna. Posten har nämligen fått för sig att glesa ut antalet brevlådor i landet, givetvis av kostadsskäl, och i samband med detta byter de även ut brevlådorna till en "bättre sort". Det är bara det att de glömmer bort att människor ska använda dessa. Handikapporganisationen DHR har påpekat att lådorna inte alls fungerar för personer med funktionshinder. Resultatet är att 3 700 lådor nu inte är funktionsdugliga och Posten verkar erkänna detta. Men då kan väl Posten byta ut dessa? Nja, så långt verkar man inte ha kommit i processen, de helt nya lådorna får sitta kvar tills vidare...
09 november 2009
Medlemskapet i SBC lönar sig
I senaste numret av SBC Direkt (pdf) visar vi att medlemskapet betalar sig självt genom att utnyttja medlemsförmånerna. En genomsnittlig förening kan göra en nettobesparing på 55 000 kronor.
Men vi vill fortsätta öka antalet medlemmar och på så sätt bli en ännu starkare röst i bostadsrättssverige. Nu har vi bjudit in ett antal bostadsrättsföreningar i Stockholm som ännu inte är medlemmar till en fri kurs. Ikväll kommer 200 personer på prova-på-kursen och vi hoppas att många av dem inser fördelarna med att gå med i SBC.
Vi tror så pass mycket på vårt medlemskap att vi vågar bjuda alla nya medlemmar på fritt medlemskap under resten av 2009 och hela 2010.
19 oktober 2009
Observatörer på ombildningsstämmor
Vi kan ju omsätta detta till andra omständigheter där människor kommer samman. Fackföreningar, intresseorganisationer jag vet inte vad. Vad det egentligen handlar om är att någon utomstående blandar sig i en förenings interna angelägenheter. Själva orsaken är att ombildningsmotståndare försöker stoppa ombildningarna med alla upptänkliga metoder i stället för att respektera människors självbestämmanderätt. Man påstår att det fuskas. Det är självklart att man skall följa lagreglerna men det är varken hyresgästföreningens eller andra motståndares uppgifter att vara poliser. Vi har faktiskt myndigheter som kontrollerar att allt gått rätt till. Inskrivningsmyndigheten kontrollerar alla dokument och intyg. Menar man att det inte gått rätt till kan man utnyttja sin rätt att överklaga beslutet om lagfart.
Det måste vara någon ordning. Att skapa oro och göra människor osäkra är ingen framkomlig väg mot ett eget ägande av sin bostad. Låt istället ombildningarna skötas på lugnt och värdigt sätt. Ge hyresgästerna ordentlig tid att gå igenom vad det handlar om. Ett första steg att skapa värdighet är att ta bort den konstiga bestämmelsen om 2/3 majoritet bland alla hyresgäster för att köpa huset. Beslut skall enligt normala vanliga föreningsdemokratiska principer fattas bland medlemmar och endast bland medlemmarna. De som inte vill vara med som medlemmar skall inte räknas. Det skall inte heller krävas mer än vanligt enkel majoritet. Man kommer i de flesta fall aldrig att kunna köpa huset om för få är med eftersom det då blir för dyrt. Det blir i praktiken självreglerande. Fördelen med att ta bort majoritetsbestämmelsen är att man slipper en ribba som man måste ta sig över och som all ombildningsverksamhet fokuseras på istället för på det som är allra viktigast, den kommande föreningens framtida liv.
Observatör på köpstämman onödig med andra regler
Stockholms stad har beslutat att införa en oberoende observatör i samband med att en bostadsrättsförening röstar om att ombilda sina hyresrätter. Detta efter att, som Stockholms stad säger, det har varit aktiviteter i samband med köpstämmorna som gjort att bostadsbolagen haft svårt att tolka besluten.
- Vi har sett hur ombildningsmotståndarna agerat på ett sådant sätt att det orsakat stor oro i samband med köpstämman. Istället för att de boende i lugn och ro diskuterar vad de vill, får ombildningen helt fel fokus. I grunden är vår åsikt att någon utomstående inte ska blanda sig i en stämma, men med tanke på hur det har blivit ser vi ändå att det här till nöds är en tillfällig, säger bostadsrättsorganisationens vd Göran Olsson.
- Att Stockholm stad nu inför observatörer är en trist konsekvens av allt bråk. En orsak till problemen är kravet på 67 procents majoritet för ombildning. Vi ser hellre att regeringen ändrar lagen och återinför vanlig majoritet för att ombilda, säger Göran Olsson.
14 oktober 2009
Pressmeddelande om att tillåta utomstående på föreningsstämmor
Vid en bostadsrättsförenings stämma kan en boende lämna fullmakt åt annan person i föreningen att rösta. I en utredning (SOU 2009:37) föreslår utredaren att denna regel ska ändras så att boende kan lämna fullmakt till en person utanför föreningen. Syftet med förslaget är att medlemmen ska ha inflytande och detta med hänvisning till vad som gäller i aktiebolag.
- Jämförelsen med aktiebolag är inte rättvis. I en bostadsförening är det den egna bostaden, husets förvaltning och föreningens dagliga verksamhet som är i fokus, inte enbart ekonomin som i ett aktiebolags, säger bostadsrättsorganisationen SBCs vd Göran Olsson.
- Att tillåta utomstående att vara ombud vid stämman öppnar för motsättningar och konfrontationer. Istället ska personer som har kunskap om föreningens verksamhet, det vill säga boende i huset, vara de enda som får närvara, säger Göran Olsson.
För ytterligare information kontakta:
Vd Göran Olsson tel 08-501 15 003, mobil 0739-88 72 90
Informationschef Mats Lindbäck, tel 08-501 15 009, mobil 0730-74 50 59
Bostadsrättsorganisationen SBC är Sveriges största intresse- och serviceorganisation för bostadsrätter med cirka 6 000 bostadsrättsföreningar och 16 000 bosparare som medlemmar i hela Sverige. I SBCs medlemsföreningar bor ungefär 200 000 hushåll.
13 oktober 2009
Anders Carlgren hyllar bostadsrätten
En som gjort det är kårhusockupanten och 68-aktivisten Anders Carlberg. Han har röstat för ombildning i sitt hyreshus. Han säger att "bostadsrätt är en radikal boendeform, bästa vägen till inflytande över sitt eget boende och motverkar segregation i storstädernas ytterområden."
Notera att han inte säger att allting ska bestå när det gäller hyresrätter och bostadsrätter, han säger att det bra med ombildningar i storstädernas ytterområden.
Bättre projekt - en handbok för bostadsrättsföreningar
29 september 2009
Att äga eller inte äga
Vi menar att det finns en poäng i själva ägandet av boendet vilket ger trygghet och frihet. Ägandet ger en möjlighet att spara ett bostadskapital som gör det lättare att byta bostad när så behövs i livet. Och om du äger en bostad betalar du dina egna räntor och amorteringar, inte hyresvärdens, och får ta del av värdeökningen. Dessutom drivs bostadsföreningarna inte av ett vinstsyfte, så där har vi ett antal anledning till ägande.
25 september 2009
Dags för brev om ombildning
Gör det lättare att ombilda till bostadsrätt
SBC uppmanar regeringen att avskaffa ”kvalificerad majoritet” för bostadsköp.
För att en bostadsrättsförening ska kunna ombilda en hyresfastighet krävs att 67 procent av de boende röstar för förslaget. Regeln är mycket udda om man jämför med normala demokratiska majoritetsbestämmelser. Konsekvensen är att det skapas onödiga konflikter mellan grannar. Och ombildningsmotståndarna gör allt för att skrämma hyresgästerna från ombildning. Lösningen är enkel; återinför reglerna som gällde till 1999, krav på enkel majoritet.
Bostadsrättsorganisationen SBC skriver därför brev till kommun- och finansmarknadsminister Mats Odell och uppmanar att ändra till normal majoritet, det vill säga minst 50 procent ska vara för förslaget.
”Hela ombildningsprocessen får felaktigt fokus. I praktiken har denna bestämmelse allvarligt skärpt motsättningarna mellan hyresgäster i ett stort antal föreningar. Problemet är att just majoritetsbestämmelsen utnyttjas av de som är emot ombildningar som lägger ner stora ansträngningar på att mobilsera ett motstånd och försöka förhindra ombildningen”, skriver bostadsrättsorganisationen SBCs vd Göran Olsson i sitt brev.
Läs bostadsrättsorganisationen SBCs brev här:
http://www.sbc.se/Brev-till-Odell
24 september 2009
Varför inte återgå till hyresrätt?
Alla undersökningar som försöker utröna hur vi faktiskt vill bo ger entydiga resultat; Hyresgäster vill flytta till bostadsrätt eller villa. Bostadsrättshavare trivs som de bor alternativt flytta till ett eget ägt småhus - aldrig flytta till hyreshus. Och villaägare vill bo som de gör om de har småbarn, när dessa är utflugna vill man flytta till bostadsrätt. Hyresrätten kommer sist på önskelistan över boendeformer, oavsett hur man bor.
Det här är hyresgästföreningens reella problem, och i synnerhet deras företrädares; - det kan inte vara lätt att företräda och tala för den boendeform som de flesta vill slippa bo i - det vill säga hyresrätt.
Om "motståndsrörelsen" verkligen trodde på sitt budskap om hur hemskt det är att bo i bostadsrätt och det moraliska överlägsna i hyresrätten som boendeform så skulle de naturligtvis också jobba för att bostadsrättsföreningar säljer sina hus för att övergå till hyresrätt. Kanske skulle de inte ens behöva jobba för saken - vore bostadsrätt så fel som de hävdar skulle väl bostadsrättsföreningar annonsera efter köpare till sina hus.
Det är nämligen enklare och det ställs i alla fall väsentligt lägre formkrav på ombildningen från bostadsrätt till hyresrätt än vice versa.
Hittills är det dock ingen bostadsrättsförening som, trots eller tack vare sina erfarenheter av hyresrätt som frivilligt har återgått till livet som hyresgäster. Tvärs om brukar det upplevas som det främsta hotet av alla; - går allt i föreningen åt fanders, ja då återstår inget annat än att bli hyresgäster.
Men trots att hyresgästförespråkarna säkert ärligen tror på sitt budskap hör man aldrig någon söka övertyga bostadsrättshavare om fördelen med att deras hus skulle bli hyreshus. Ett visst drag av självbevarelsedrift är det nog det som gör att propagandan aldrig riktas mot oss som redan har ombildat. Har man erfarenhet av båda boendeformerna är valet enkelt.
Det är dock trist att hyresrättsförespråkarna alltid dyker upp i ombildningssammanhang och förklarar "vi har i och för sig inget emot att folk äger sitt boende, men just i det här huset vore det fel att ombilda till bostadsrätt". Är det sånt som kallas dubbla budskap?
23 september 2009
Hyresgästföreningens gerillaverksamhet
Jag begriper inte hur man kan beskriva ombildningar som det värsta som kan drabba mänskligheten när det är precis tvärtom. Varför bedriver man gerillaverksamhet och gör allt för att svartmåla och skapa förvirring vid ombildningar?
Jag har nog arbetat runt ombildningar längre än de flesta. Jag har givetvis sett avarter kring ombildningar men då mest från oseriösa hyresvärdar både kommunala och privata som försöker skörta upp hyresgästerna.
Hyresgästföreningen tycks inte fatta att hyresgäster går samman och köper sina hus främst därför att man vill få kontroll över sina liv. Man vill slippa bytesträsk och hyresvärdar och man vill bestämma själv när man vill bygga om eller flytta. Det hela är väldigt enkelt. Bostaden - vilket sannolikt även hyresgästföreningen kan hålla med om - står oss väldigt nära och är viktig. Vad är då inte naturligare än att äga sin bostad.
Vems intressen företräder egentligen hyresgästföreningen? Jag tycker de skall ägna sig åt det som är själva meningen med en hyresgästföreningen nämligen att hjälpa hyresgäster mot ”dumma” hyresvärdar. Tyvärr framstår föreningens beteende som endast organisationsegoism. Omsorgen handlar om hyresgästföreningen – inte hyresgästerna.
Uppdatering 090924: Dagens ledare i Svenska dagbladet skriver om hyresgästföreningens agerande.
18 september 2009
Trångboddheten ökar inte
I samma artikel intervjuas forskaren Helen Ekstam som menar att begreppet har blivit "rasifierat" och ett slagträ i den politiska sfären i debatten. Helen Ekstam arbetar just nu på en studie där hon frågat 2 200 personer om deras bostadssituation. Trettio procent av de som enligt Boverkets norm är trångbodda, dvs bor med mindre än ett rum per person, anser sig inte vara trångbodde. Självklart är det en subjektiv definition. Jag bor i en tvåa på 43 kvadrat, och är i den bemärkelsen inte trångbodd, men med mitt intresse för att fynda 1960-talsmöbler upplever jag mitt boende som väldigt trångt.
I ett paper som Helen Ekstam har skrivit (pdf), citerar hon Dag Österberg. Han menar att människan behöver tillräckligt utrymme för att personen inte ska bli aggressiv och att utrymmet bestäms av kulturella och individuella faktorer. Tillräckligt intressant för att jag ska följa upp Ekstams doktorsavhandling.
11 september 2009
Mycket information om bostadsrätt
Utgivningen innebär givetvis en del jobb och det är kul att se hur varje skrift arbetas fram. Just nu lämnar SBC Direkt nr 8 tryckeriet och är på väg ut till medlemsföreningarna. Den publiceras även på vår webb på måndag. Samtidigt håller vi på att slutföra textskrivandet till nummer 9. De går till formgivaren idag och sedan får vi ett korrektur om en dryg vecka.
Under tiden håller ett antal journalister på att ta fram artiklar till Din Bostadsrätt. Där skriver vi inte så mycket själva men vi tar fram idéer till vad varje nummer ska handla om. Många idéer får vi via våra kontakter med medlemmar och sen hjälper vi journalisterna med kunskap och intervjupersoner. Nummer 3, som kommer i oktober, innehåller bland annat om artiklar om brandsäkerhet (väldigt aktuellt men alltid i ropet), stambyte samt en köp- och säljskola.
Tidningarna, både aktuella nummer och vårt arkiv, finns på webben.
Strax tar jag helg och jag ser fram emot de planerade middagarna. Sen är det snabbt måndag och det blir en lite annorlunda arbetsdag. Vi ska planera höstens arbete samt dela med oss av specialkunskap som var och en besitter.
08 september 2009
Många siare om bostadspriser
Nu är jag skeptisk till månad till månad-statistik, som egentligen inte säger så mycket. Lyckligtvis finns det ännu så länge inga dagsrapporter. Vi behöver se priserna ur ett längre perspektiv. Jag kan omöjligt riktigt veta hur det går med priserna i framtiden. Men historiskt sett har det så gott som alltid varit ett bra sparande genom att äga sitt boende, och under nergångar har priserna återhämtat sig.
03 september 2009
Byggsubventioner ger inte billigare bostäder
Studentorganisationerna förslag, vilka kom efter de årliga skriverierna om brist på studentbostäder, menar just att det är av ideologiska skäl som subventionerna är avskaffade.
Problemet är bara att subvention inte alls ger fler bostäder till lägre kostnader. Det vet vi av erfarenhet och pengarna kommer inte till sin rätt, utan hamnar i en helt annan ficka än den tänkta.
Vi på SBC har flera förslag som vi menar är bättre att satsa på. Ett av dessa är att en person ska kunna spara skattefritt för bostadsändamål, upp till ett basbelopp årligen. Ett sätt är att inrätta personliga investeringsfonder som var och en kan placera fritt i. Sedan kan uttaget göras skattefritt när det är dags att köpa bostad, i annat fall beskattas uttaget.
Ett annat sätt är en förbättring av den statliga kreditgarantin för förstagångsköpare.
Ett ytterligare sätt är det som jag bloggade häromdagen, nämligen ett borttagande av skatten vid uthyrning i andra hand.
Alltså ett antal förslag som gör mycket mer nytta än byggsubventioner.
01 september 2009
Avskaffad skatt ger boende till fler
Svd hänvisar till Norge där privatpersoner har rätt att skattefritt hyra ut högst halva sin bostad och tydligen består halva hyresmarknaden av denna typ av bostäder.
25 augusti 2009
Unga köper sin bostad
Men det kan vara svårt för yngre att köpa bostadsrätt eftersom trösklarna kan vara höga. Personen behöver oftast en borgensman och även lägga upp en kontantinsats. På SBC har vi arbetat för att trösklarna ska bli lägre och regeringen införde för något år sedan en förvärvsgaranti som tyvärr inte har gett det utslag den borde.
21 augusti 2009
Demokratin i bostadsrätt fungerar
Normalt sett så förvaltas en förening avsett storlek direkt av föreningens styrelse. Kvarvarande hyreslägenheter förvaltas också av föreningen. I detta fall har man haft ett komplicerat upplägg med olika bolag som skött olika delar av förvaltningen. Det är svårt att följa och det finns stora möjligheter att undanhålla medlemmarna insyn. Varför man gjort det i denna förening kan man bara spekulera om men det har orsakat mycket diskussioner, utbytta styrelser och synpunkter på arvoden som utbetalts. Exemplet har givetvis använts av ombildningsmotståndare i allmänhet för att visa på hur dåligt det är med ombildningar och att människor skall ges möjlighet att äga sin bostad och ta ansvar för sitt liv.
Jag tycker exemplet visar på det motsatta. Den färdriktning man nu är inne på visar styrkan med bostadsrätt och eget boende. Stämman förflöt i god ordning. Alla uppträdde civiliserat. Föreningens medlemmar har på ett kraftfullt sätt använt de möjligheter som bostadsrätten ger att få kontroll och få en ändring till stånd. Givetvis är priset att styrelsen får lägga ner extremt mycket arbete och mycket oro bland medlemmarna. Jag är imponerad av den klokhet som finns hos människor när det gäller. Man når en viss gräns för att därefter säga ifrån och fatta de beslut som krävs för att få ordning. Jag är övertygad om att när allting landar så kommer man att ha en bra och väl fungerande förening.
20 augusti 2009
Är en bostadsrätt en ägarlägenhet
Bostadsrätten äger man indirekt, men man äger. Man äger en andel av "företaget bostadsrättsföreningen" precis som man äger aktier i ett företag. När det kommer till själva boendet är det inte mycket som skiljer. Det finns både trapphus och fönster som skall underhållas. Stamledningar skall bytas. Boende som skall hållas lugna. Man bor under ett tak. Man är mer eller mindre tvingad till att ha en förening som förvaltar det gemensamma. Och man är tvungen att ha en styrelse och därmed ett engagemang bland de boende.
Jag tror att man lika lite i ägarlägenheter som i bostadsrätt tycker det är kul om trapphuset helt utan min vetskap målats om nya glada färder när jag kommer hem en dag. Jag tror att vi kommer att se en utveckling där skillnaderna mellan bostadsrätt och ägarlägenheter successivt kommer att bli mindre och mindre för att slutligen kanske endast vara av formell art, fast eller lös egendom.
19 augusti 2009
Ägande av bostadsrätt är bra för samhället
Ett klockrent exempel på detta är att låta hyresgäster ta över sina hus. Vad har ett kommunalt bolag för ägarintressen annat än politikers ambitioner att bestämma och tjänstemännens vaktande av sina jobb. Här är hyresgästers övertag av huset det absolut bästa sättet att förbättra underhållet och ekonomin. Detta verkar ingen förstå utan all debatt utgår ifrån möjliga vinster på lägenhetförsäljning som enda intresset. Det handlar om så mycket mer nämligen att få kontroll över och stärka inflytandet i sitt liv, ökad rörlighet och egen förvaltning av min egendom. Givetvis finns det ett penninginslag men framför allt som en möjlighet att skapa en boendekarriär utan byteshandel.
Tänk om våra politiker kunde förstå betydelsen av ägande. Då skulle man underlätta för hyresgäster som vill ta över sina hus istället för att som nu sätta upp spärrar som försvårar. Då skulle man tala väl om ombildningar och deras betydelse för samhället. Då skulle man hjälpa till att försvara ombildningarna i stället för att ducka i debatten.
18 augusti 2009
Köpa bostadsrätt
Samtidigt läser jag en uppsats i företagsekonomi som handlar om förstagångsköparnas tillvägagångssätt. Ett antal personer intervjuas om vad de tänkte när de köpte bostaden. Många av köparna sade sig vara välinformerade men i praktiken visar det sig vara lite sämre med det, precis som vi på SBC brukar misstänka. Få köpare tittar i föreningens stadgar (vems är ansvaret när något pajar), minoriteten vet vad nyttjanderätt betyder, många ansåg att mäklarna gav all nödvändig information och väldigt få jämförde ekonomin med andra föreningar.
Att köpa bostadsrätt är inte svårt men vi uppmuntrar alltid köpare att låta det ta tid, kolla på fler lägenheter, ta reda på varför föreningens månadsavgift är hög eller låg, se om det finns en underhållsplan, ta reda på eventuella panter och så vidare. Det finns en hel del litteratur i ämnet och vi har även information samt checklista på vår webb.
Boström & Engström. Att köpa bostadsrätt. Förstagångsköparnas tillvägagångssätt. Karlstad universitet, 2009.
14 augusti 2009
Perspektiv på bostadssituation
Jag är helt övertygad om att många rumäner är lyckliga, oavsett toaletterna, men för mig som turist, utifrån mitt etnocentriska perspektiv, blir det uppenbart att vi trots allt har det rätt så bra.
Källa
13 augusti 2009
Bostadsrättshavare betalar dubbel tv-avgift
12 augusti 2009
Bra att veta om husavdraget
Men rapporter finns där företag tagit ut ett alldeles för högt pris av köparen. Nu är det svårt att veta hur vanligt det är, men klart bedrövligt om företag lurar kunder, fast de flesta företag är trots allt seriösa. Aftonbladet har idag en artikel om vad en hantverkare bör kosta och de landar kring en summa på 400 kronor i timmen, det vill säga 200 kronor efter skattereduktionen. Självklart bör vi som köpare ta in flera offerter och sedan begära en specificerad faktura.
För att kunna utnyttja avdraget fullt ut krävs också en viss inkomst, det går alltså inte att få mer skattereduktion än vad du betalar i slutgiltig skatt. Den som överskrider sitt skatteavdrag blir återbetalningsskyldig. Mer om detta finns numera på Skatteverkets webb.
23 juli 2009
Tvärstopp för bostadsrättsföreningar?
Betyder detta också att intresset för bostadsrätt har minskat med två tredjedelar, var journalistens fråga?
- Nej troligtvis inte, är vårt svar. I själva verket säger minskningen ingenting om verkligheten. Intresset kan ha ökat eller minskat - men det säger inte de här siffrorna något om.
Att bilda en bostadsrättsförening är en administrativ hantering hos Bolagsverket som tar tid. Därför bildar både enskilda personer, byggföretag och professionella konsulter som sysslar med bostadsrättsombildning bostadsrättsföreningar långt i förväg i förhoppning om att någon gång i framtiden få användning av den nybildade juridiska personen bostadsrättsförening. Det finns företag som skapar vilande aktiebolag på samma sätt, de kallas för "lagerbolag". På samma sätt finns det vilande "lagerföreningar".
Av Sveriges cirka 26.000 bostadsrättsföreningar är det blott 20.000 som är aktiva genom att t ex äga sitt eget hus. Resten, cirka 6.000 är vilande föreningar.
När man bygger ett nytt bostadsrättshus eller ombildar sitt hyreshus, kanske efter år av förhoppningar, förberedelser och förhandlingar så är det "vilande" föreningar som aktiveras.
Så därför säger tyvärr inte siffran "nyregistrerade" föreningar hos Bolagsverket inte särskilt mycket mer än något om arbetsbelastningen på registreringsenheten på Bolagsverket.
Visst vore det intressant med vettig statistik som verkligen säger något om hur många aktiva föreningar som tillkommer - men någon sådan statistik finns inte. Och för att den skulle uppmärksammas av några andra än oss så krävs det nog att den också publiceras mitt i sommaren.
17 juli 2009
Jubileum i bostadsförening
När huset byggdes var det en annan tid i Sverige och i de små ettorna kunde det bo familjer med upp till nio barn. Det fanns 57 lägenheter och i dessa bodde nästan 140 vuxna och 150 barn! I huset fanns också en bespisning för för obemedlade och undernärda barn. Södermalm var då en stadsdel där många arbetare bodde och det var allmänt fattigt och eländigt. Idag är Södermalm en populär stadsdel i Stockholms innerstad men är fortfarande en aning "bohemisk", men i mer positiv bemärkelse.
En av medlemmarna har vid det här laget faktiskt bott i huset i 100 år vilket torde vara unikt i Sverige. Signe berättar att medlemmarna fick kämpa hårt i källaren med att såga och hugga ved till husets uppvärmning. Och hon trivs fortfarande med både grannar och stämning i huset.
Det har rivits mycket i Stockholm under tiden som BF Syrenen. Men en sak har inte förändrats under de dryga 100 åren. Precis då som nu är syftet att verka för medlemmarnas bästa.
Haage, Johan. Bostadsföreningen Syrenen u p a. Gotlandsgatan 78. Katarina Bangata 43-45.
14 juli 2009
Vanligt med problem för hyresgäster i bostadsrättsföreningar?
13 juli 2009
Ökning är en minskning
Ett exempel på detta är försäkringsbolaget If som på debattsajten Newsmill lyfter fram en påstådd ökning av bostadsinbrotten. Lägenhetsinbrotten ska ha ökat med 40 procent (just procentsatser är alltid ett ”bevis” som går hem i media) sedan 2001 och tydligen har en nedåtgående trend för villainbrotten brutits under 2006.
Jag vill inte på något sätt förringa inbrottens betydelse och det trauma som det innebär. Och jag kan bara instämma i If:s nollvision. Men jag kan inte låta bli att titta närmare på statistiken för bostadsinbrott. Enligt Brottsförebyggande rådet (BRÅ) var antalet brott på sin topp under 1991 med cirka 22 500. Och nu har vi alltså 18 000, vilket är en minskning med 20 procent.
10 juli 2009
ROT-avdrag på faktura
Köparen blir bara fakturerad halva arbetskostnaden av hantverkaren, som sedan i sin tur begär ersättning från Skatteverket. Det köparen behöver bry sig om är att det står på fakturan att hantverkaren har F-skattsedel. Villaägare får ROT -avdrag oavsett var i huset arbetet sker, förutsatt att villan är äldre än fem år.
Det är viktigt att ha koll på beloppsgränsen. Om den överskrids kräver Skatteverket tillbaka den för höga skattereduktionerna av bostadsrättshavaren.
Och för att få nyttja skattereduktionen fullt ut krävs att man betalar tillräckligt hög skatt! Det medför att vi behöver betala mer än 50 000 kronor i slutlig skatt under året, vilket normalt betyder en inkomst på 24 000 kronor eller mer.
I bostadsrätt gäller avdraget endast bostadsrättshavaren och det inre underhållet som finns beskrivet i bostadsrättslagen. Den något märkliga konsekvensen är att villaägare får dra av för balkongbygge, men i bostadsrätt är det inte tillåtet eftersom balkongbygge faller på föreningen och inte är en del av det inre underhållet.
06 juli 2009
Terje mot bostadsrätten
Men vi kommer sannolikt inte att mötas här.
Summering av Almedalen
30 juni 2009
Förslaget om fastighetsskatten
Uppskovsräntan är ett exempel på detta och oppositionen vill ta bort den. Därutöver ska fastighetsskatten för bostadsrätter nästan halveras. Men sen vill oppositionen höja reavinstskatten vid försäljning av bostadsrätt och konsekvensen av detta är ett nollsummmespel för bostadsrättshavare. Förslagen verkar inte bli någon dundersuccé i tidningarnas ledare, varken i Aftonbladet eller Dagens Nyheter.
Man höjer här, sänker lite där, några miljoner fram och tillbaka. Det bidde en tumme.
29 juni 2009
Vänsterpartiet och bostadsrätten
Men vänta nu här. De har alltså inte förstått vad bostadsrätt är. Om det är någon bostadsform som ser till de boendes intresse så är det bostadsrätten. Föreningarna är inte ute efter att tjäna pengar och arbetet bedrivs i kooperativ form. Kanske dags för Vänsterpartiet att sluta vara så rädda för ombildningar och faktiskt se till vad bostadsrätten står för?
26 juni 2009
Definition av bostadsbrist
Det finns många förklaringar och åsikter kring varför det skulle vara bostadsbrist i Sverige. Nu varken kan eller vill jag avgöra riktigheten men en intressant sak är att vi i Sverige, trots bostadsbrist, snittar väldigt högt när det gäller bostadsyta per capita. Boverket problematiserar begreppet bostadsbrist och säger att obalans mellan antalet lägenheter och antalet bostadssökande inte är det samma som nybyggnadsbehov. Det kan istället vara ett uttryck för en dynamisk ekonomi där ökade inkomster leder till ökad efterfrågan på bostäder. Och det behöver inte heller innebära bostadssociala problem, men kan göra det. Kommunerna uppger att de som har särskilt svårt att få en bostad är 1. Medelålders och äldre som vill flytta till mindre bostad. 2. Hushåll med höga krav på attraktivt läge. 3. Ungdomar (listan fortsätter).
Här på kontoret märks det allt mer att det är sommar. Mina kollegor får färre samtal från styrelserna i bostadsrättsföreningar och några kollegor är redan på semester. Själv får jag vänta på ledighet ytterligare ett tag men nästa vecka ska några av oss åka till Almedalsveckan på Gotland och jag hoppas kunna blogga därifrån.
24 juni 2009
"Kris" och "70-procentig ökning"?
23 juni 2009
Dyra vattenskador
Som medlemsförening i SBC får man många råd om hur föreningen kan minska risken för vattenskador, vilket våra läsare av SBC Direkt har märkt. Vi har nu dessutom i samarbete med vår försäkringspartner Allians tagit fram en broschyr om vattenskador. Broschyren är kostnadsfri, endast porto tillkommer, och medlemsföreningar kan beställa sina ex genom att maila till info@sbc.se
17 juni 2009
Bostadsrätten behövs för en rörlig arbetsmarknad
Men låt oss titta lite närmare på det. Handlar det egentligen inte om att vi är så pass insyltade i vår syn på hyresrätt, bostadsrätt och egnahem att vi inte har förmåga att se andra alternativ till det vi har nu? För den som äger bostadsrätt och får jobb på annan ort har bra skäl för att kunna hyra ut sin lägenhet i andra hand under en period. Det som kan avskräcka är att andrahandshyran inte är en fråga för bostadsrättshavaren och hyresgästen utan måste regleras enligt bruksvärdessystemet, vilket inte alltid ger täckning för de utgifter som bostadsrättshavaren har. När det gäller potentiella förluster har ägandet av bostadsrätten historiskt sett varit billigare än hyresrätten, enligt artikel i E24. Ägandet är en investering som lönar sig och ger lägre boendekostnader och ökat självbestämande.
Varför ser politiker hyresrätten som det enda valet när även bostadsrätten kan bidra till en rörlig arbetsmarknad?
Politiker vädjar om fler hyresrätter
"Den stora inflyttningen till Stockholm och en rörlig arbetsmarknad ställer krav på fler hyresrätter. Det är därför vi har ett mål om att bygga 6 000 hyresrätter under mandatperioden. Det är en börda som vare sig kan eller bör åvila endast stadens bostadsbolag, utan vi behöver en betydande privat hyresrättsproduktion. Detta är inte en ny prioritering i sig, men vi har valt att skärpa den för att verkligen nå resultat. Jag vill därför rikta en uppmaning till er alla att nu prioritera hyresrättsprojekt. Jag håller öppet för handslag med alla som vill bidra till fler hyresrätter i Stockholm."
Det låter som om Sten Nordin tycker att hyresrätter är lösningen när det sker en stor inflyttning och vi har en rörlig arbetsmarknad. Riktigt så är det inte, vilket jag tänker visa i kommande blogginlägg.
12 juni 2009
Stämmosäsongen i bostadsrättsföreningarna är över
Återigen har jag lämnat en intensiv stämmosäsong bakom mig. Brukar som SBC-anställd sitta ordförande vid en hel del årsstämmor varje år. Och fler verkar det bli. Allt fler föreningar väljer att anlita en extern ordförande.
Anledningen till detta är att stämmorna över åren blivit betydligt stökigare tillställningar än för några år sedan och då behöver man någon som kan skapa lite ordning och reda under själva mötet.
Varför har mötena blivit stökigare? Förmodligen beror det på att vi i detta land tagit intryck från andra länder och blivit mer stridbara. Men det beror nog mest på att det numera handlar om så stora pengar. Man har naturligtvis synpunkter på något som kan påverka den miljoninvestering i bostaden man gjort. Båda skälen är fullt acceptabla.
Dessvärre tar sig engagemanget underliga uttryck. Det är väl helt ok om frågor och synpunkter framförs kring väsentliga delar på ett trevligt och sakligt sätt. Dessvärre finns för lite av den varan.
Istället grillar man allt oftare den stackars styrelsen på ett utstuderat sätt. Styrelsen verkar vara en motpart som man kan behandla hur som helst. Man ifrågasätter och underkänner på längden och bredden och tycker dessutom att styrelsen knappt ska ha någon ersättning alls för det arbete man utför.
I de allra flesta föreningar är inte detta något problem. Stämmorna är angenäma tillställningar där man tar kloka beslut och samtidigt ger styrelsen ny energi att arbeta vidare. Men hos en del är det kanske dags för lite eftertanke. Det duger inte att gång efter annan, år efter år, ständigt ha synpunkter på styrelsen och samtidigt aldrig själv ställa upp och sitta i den. Det verkar som många glömt att bostadsrätten är en boendeform som bygger på samarbete och en kooperativ idé där man i största möjliga mån skall dela på bördorna. Dessutom verkar det som om många har glömt att vi i detta land är kända för vår ödmjukhet. En saklig och ordnad debatt är bra. Men personliga påhopp och en ohyfsad ton hör inte hemma på stämmor. Stöd era styrelser eller byt ut dem! Att bara gnälla utan att själv vilja ta ansvar är ingen bra metod för att ingjuta arbetsvilja hos alla frivilliga.
10 juni 2009
Makt över vardagen
Nu sitter jag här och inväntar på att Hyresgästföreningens representanter ska blogga i ämnet och i vanlig ordning kalla det för ombildningsproblematik, bostadsrättsombildningskarusell och ombildningar med obligatoriska konstigheter.
Det är självklart så att allting ska gå rätt till, något annat kan man inte tycka. Men Hyresgästföreningen verkar anse att alla ombildningar sker med ruffel och båg. Och det är ju klart att de förlorar medlemmar. Själv väljer jag en alternativ tolkning kring ombildingar och ser det som att de boende får makt över sin egen vardag och en större möjlighet till inflytande.
UPPDATERING
Jag behövde inte vänta speciellt länge innan reaktionen från Hyresgästföreningen kom.
09 juni 2009
Valtider
Under våren har mina kollegor varit ute på ett stort antal årsstämmor i bostadsrättsföreningar och hållt i klubban eller pennan. Här snackar vi om en intensivare form av demokrati. Bostadsrättsföreningarna har val varje år där regeringen, det vill säga styrelsen, ska stå till svars för vad de åstadkommit under året. Sen väljer medborgarna, förlåt medlemmarna om styrelsen eller kanske nya ledamöter. Utanför årsstämman kan medlemmarna gå samman och få till stånd en stämma där de kan ställa styrelsen till svars, om de nu av någon anledning inte skulle vara nöjda. Vi brukar säga att bostadsrättsföreningarna är Sveriges största folkrörelse och kanske är det så att bostadsrättsföreningarna är Sveriges största direktdemokrati.
08 juni 2009
Remiss om miljonprogram
Jag är född och uppvuxen i ett miljonprogramsområde, ett område med trevåningshus som var byggda i mitten av 60-talet. För dessa och många andra hus i miljonprogrammen närmar sig stambyten och renoveringar med stormsteg. En del kommuner har sett till att sköta husen och tagit hand om egendomen, medan andra har struntat i sitt ansvar. Nu föreslår Statens bostadskreditnämnd (BKN) att staten ska gå in och garantera upprustningslån och subventionera garantiavgifter samt ge stimulansbidrag så att miljonprogrammet renoveras.
Men hur slår detta egentligen? De kommuner som missköter sina hus får pengar, och skötsamma kommuner får ingenting. Det ska alltså löna sig att inte ta ansvar. Vi vet sedan tidigare att det blir dyrt för hyresgästerna med stambyte och upprustning. Det kan handla om femtioprocentiga hyreshöjningar, och kommunerna saknar förmåga att hålla nere kostnaderna. Dessutom blir hyresgäster påtvingade renoveringar som de inte bett om. Kök byts ut trots att många vill behålla sitt gamla. Och på köpet kommer hyreshöjningen.
I vårt remissvar pekar vi på att bostadsrättsföreningar håller nere kostnaderna och faktiskt drivs enligt de boendes önskemål. En bostadsrättsförening gör inga onödiga ingrepp. Som hyresgäst skulle jag ta mig en extra funderare över vilket boende jag vill ha när det börjar närma sig ett stambyte. Och som politiker är det dags att tänka ett extra varv när det gäller bostadspolitiken.