Ingen kris för bostadsrätten

I årets sista nummer av styrelsetidningen SBC Direkt (pdf) skrev vår vd Göran Olsson en summering av 2010. Jag tycker den är väl värd att återge här:

Bostadsrättsåret 2010 går mot sitt slut och jag vill här göra en återblick om hur det sett ut. Men först vill jag tacka alla föreningar som väljer att vara medlemmar hos oss – medlemsantalet är nu är uppe i över 6 000. Det innebär att nästan var tredje aktiv Bostadsrättsförening i Sverige har gjort ett val och gått med i bostadsrättsorganisationen SBC. Vi vet också att de allra flesta föreningar väljer att förnya sitt medlemskap hos oss varje år och det ser vi som ett gott betyg.

År 2010 ska ses mot bakgrund av krisåren som vi har upplevt, och bostadsrättsföreningarna tycks ha klarat sig bra. Under den förra stora ekonomiska krisen i början av 1990-talet var det mer dystert. Många föreningar fick svåra ekonomiska problem, bland annat på grund av ändrade förutsättningar i räntebidrag och skatter. Det visar att det är viktigt med stabila system där bostadsägarna kan lita på systemens hållbarhet. Den kris vi nu har upplevt var knappast en kris för bostadsrättsföreningarna.

Räntorna har varit låga och i de flesta nya föreningar är medlemmarnas insatser mycket högre än föreningens lån, vilket skapar starka föreningar. Sverige är ett avlångt land och förutsättningarna varierar. Inte minst varierar de priser man får för bostadsrätter i olika delar av landet. Det kan man inte tro när man ser den bostadspolitiska debatten som verkar utgå från någon kvadratkilometer i våra större städers centrala lägen. Men bilderna av välmående bostadsrätter kommer från hela landet. Vi får nu hoppas att det fortsätter på detta sätt.

Lite oroande kan det kännas att de olika företrädarna för hyresrättssidan försöker påstå att de blev missgynnade i skattereformen som ersatte fastighetsskatten med den kommunala fastighetsavgiften. Det är en förvånande argumentering med tanke på att de helt slapp att betala reformen. I verkligheten var det bostadsägarna som fick stå för notan även för hyresfastigheternas skattesänkning genom höjd reavinstskatt och ändrade uppskovsregler med ränta. Nu får det inte bli så att bostadsrätterna får stå för notan en gång till.

Din Bostadsrätt intervjuar Stefan Attefall

Tidningen Din Bostadsrätt går ut till alla boende i SBCs medlemsföreningar samt till bosparare. Årets sista nummer är nu här (PDF).

Din Bostadsrätt träffar nye bostadsministern
Den nye bostadsministern Stefan Attefall (KD) vill ha mer av allt men han vill stärka hyresrätternas ställning. SBC säger i en kommentar att man istället bör fokusera på det folk vill ha. Alla undersökningar visar att folk vill äga sin bostad.

Ha koll på renoveringen
Visst är det en skön känsla att renovera lägenheten själv, men när det kommer till badrummet är det läge att låta hemmafixaren i dig vila. Blir något fel kan konsekvenserna bli ödesdigra och – för att prata klarspråk – svindyra. Samtidigt kan det vara bra att ha koll på att hantverkaren vet vad han sysslar med. Vi har tagit reda på var det oftast blir fel, och vad välutbildade hantverkare bör veta.

Krisen i Kungsängen
Adressen stämmer, alltså måste det vara rätt hus. Ungefär så går tankarna när Din Bostadsrätt anländer till bostadsrättsföreningen Strandhagen i Kungsängen. Huset är alldeles nybyggt, har ett toppenläge med Mälaren alldeles inpå knuten. Men huset faller redan sönder.
– Man blir så trött, det är som om problemen aldrig tar slut, säger Monica Landberg, ordförande i bostadsrättsföreningens styrelse.

Hyra ut i andra hand
När du hyr ut i andra hand finns det ett och annat att tänka på, bland annat hur inkomsten från uthyrningen ska deklareras. Se till att planera före så slipper du besvärliga efterräkningar.

58 kvadrat i Sarajevo
Sarajevo har under det senaste dryga decenniet rest sig ur ruinerna. Det är som om hela staden har borstat dammet av axlarna och nu försöker gå vidare efter år av förödande krig. Under samma period har bostadsmarknaden genomgått en dramatisk förändring. Från att privat ägande av bostäder inte tilläts under Jugoslavientiden, till en avreglerad marknad med stora prissvängningar, som gjorda för spekulanter. Vi besöker familjen Hadžić.

Därför säger SBC nej till Finansinspektionens bolånetak

Finansinspektionen har föreslagit en begränsning av belåningsgraden till 85 procent i samband med bostadsköp. Bostadsrättsorganisationen SBC avvisar i sitt remissvar förslaget och vi menar att bankerna redan idag i sina kreditbedömningar tar hänsyn till låntagarens ekonomi i förhållande till räntekostnader. Läs mer om remissvaren på E24.

Samtidigt välkomnar vi att Finansinspektionen nu har marknadsvärdet, och inte som tidigare köpeskillingen, som utgångspunkt. Om det hade varit med köpeskillingen som utgångspunkt, skulle det bli ett hårt slag mot bostadsrättsombildningar.

En reglering av belåningsgraden drabbar förstagångsköparna på bostadsmarknaden. Priset för ungas första bostad är betydligt lägre än när de kommit längre i sin bostadskarriär och det är först när man ägt sin bostad under längre tid som det går att tillskapa sig ett kapital genom amorteringar och värdestegringar. Något som den unge kan använda för att komma vidare i bostadskarriären. Finansinspektionens förslag försvårar helt enkelt inträdet på marknaden.

SBC har deltagit i Finansinspektionens referensgrupp som skapades för att diskutera de nya reglerna. Då framförde SBC också kritik mot att det var köpeskillingen som skulle ligga till grund för bolånetaket, och inte marknadsvärdet.

Vi tycker det är bra att Finansinspektionen har lyssnat på oss och ändrat de allmänna riktlinjerna till att handla om marknadsvärdet. Hade man inte gjort det skulle det omöjliggöra bostadsrättsombildningar, i och med att många av hyresgästerna som köper sin lägenhet inte har möjlighet att lägga in en kontantinsats.

Bra med skattegynnat bosparande

En möjligen oväntad allians, men idag går HSB och bostadsminister Mats Odell ut i en gemensam debattartikel i Svenska Dagbladet. De driver linjen att vi behöver ett skattegynnat bosparande för att underlätta unga att komma in på bostadsmarknaden, ett förslag som också SBC har drivit under ett antal år! Odell och HSB ger oss exemplet Norge där 55 procent i gruppen 18-35 år bosparar och får på så sätt 20 procents avdrag årligen. Genom ett sparande får fler yngre möjlighet att gå in med en kontantinsats när det väl är dags för att köpa sin bostad.

Ägande är populärast
Vi vet sedan tidigare att om människor helst av allt vill äga sitt boende, om de nu får möjligheten att välja själva. Den slutsatsen kan vi dra efter undersökningar men också att bostadsrätten har blivit mycket vanligare under senare år jämfört med hyresrätten.

Onödigt med införande av bolånetak
Jag blir dock kritisk när Odell och HSB hänvisar till att det i framtiden kan komma ett "bolånetak", något som Finansinspektionen har föreslagit. Odell verkar välkomna initiativet och ser inga problem med det. Visst kan det finnas något lovvärt i att försöka skydda konsekvensert men problemet är inte belåningsgraden utan handlar om att bedöma individens betalningsförmåga. Bankerna är redan idag duktiga på detta och ställer krav på amorteringar.

Subventioner och regleringar i de rödgrönas budgetförslag

Det hettar till i valrörelsen nu när de rödgröna partierna lägger sitt gemensamma budgetförslag. Självklart kommer vi under valrörelsen att skriva om partiernas syn på boendet och bostadsrätten, och det finns anledning att risa och rosa samtliga.

De rödgrönas förslag innehåller inte många nyheter jämfört med vad vi visste sedan tidigare. De lade redan förra sommaren fram förslag om ändringar kring fastighetsskatten (pdf): sänkt fastighetsskatt för flerfamiljshus, vilket är bra men inte betyder speciellt mycket pengar för bostadsrättshavaren. Dessutom vill man avskaffa den så kallade flyttskatten, alltså räntebeläggning av uppskov vid försäljning men samtidigt höja reavinstskatten med en procent.

Till detta kommer ett rot-avdrag för ombyggnad av flerfamiljshus, i synnerhet om det sker i energibesparande syfte. En stor skillnad mellan de rödgröna och alliansen är att de rödgröna tror på byggsubventioner och i förslaget vill man subventionera byggande av hyresrätter och senast 2016 producera 40 000 hyresrätter. Hur detta ska gå till tänker man återkomma till i senare förslag. Vår erfarenhet är att subventioner, vare sig det gäller nybygge eller renovering, inte ger billigare bostäder utan hamnar i någon annans ficka genom höjda byggpriser. Detta inser även organisationen Jagvillhabostad.nu vars största privata finansiär är Hyresgästföreningen. De skriver att "subventioner ofta inte är någon långsiktig lösning, och kan göra att (bygg)branschen inte behöver ta itu med de effektiviseringar som är absolut nödvändiga".

De rödgröna har tidigare även utlovat en skatteutredning om att man ska uppnå någon slags rättvisa eller neutralitet mellan olika upplåtelseformer. Man tror att skatterna mellan olika boendeformer är orättvisa trots att detta är som att jämföra äpplen med päron. Jämförelsen sker mellan en reglerad marknad och en öppen marknad. Vår vd Göran Olsson har tidigare bloggat om detta här.

Fiasko för förvärvsgarantin

Årets andra nummer av SBC Direkt är här och innehåller bland annat detta:

Fiasko för förvärvsgarantin
För att underlätta för förstagångsköpare av bostad att få lån i bankerna införde regeringen 1 mars 2008 en förvärvsgaranti. Intresset för garantin har varit obefintligt och endast en enda låntagare har fått hjälp. Förvärvsgarantin var tänkt att underlätta för dessa ”osäkra” personer att få lån genom att staten går i borgen för räntebetalningarna till banken. Statens bostadskreditsnämnd (BKN) tror att finanskrisen är en av förklaringarna.

Rödgrönt förslag missgynnar bostadsrätten
Regler som i praktiken gör det mycket svårt att ombilda hyresrätt till bostadsrätt och sänkt skatt för bostadsrätter är några av förslagen som de rödgröna partierna presenterade i början av februari. Förslaget presenterades som den gemensamma grunden för en kommande rödgrön regeringspolitik. Ur bostadsrättsföreningarnas perspektiv framstår förslagen som en uppseendeväckande negativ kantring.

Reformerad hyressättning för bostäder
De allmännyttiga bostadsbolagens hyresnormerande roll avskaffas, och verksamheten ska drivas efter affärsmässiga grunder. Det är två av förslagen i en departementspromemoria som bygger på en överenskommelse med parterna (pdf) på hyresmarknaden. Men vad det betyder i praktiken är oklart.

Svårt att förklara tvångsförsäljningar
Rubrikerna i medierna har varit stora om att tvångsförsäljningar av fastigheter och bostadsrätter ökar. Någon enkel förklaring till de högre siffrorna finns inte. Men fortfarande är det betydligt vanligare att hyresgäster vräks än att bostadsrättshavare råkar ut för en tvångsförsäljning.

Hovrätten låter förnuftet segra om insatshöjning
Hur ska man finansiera och hantera bygget av nya hissar i vissa av föreningens trapphus? Bostadsrättsföreningen består av ett höghus och ett trevåningshus. I höghuset finns redan en hiss, men nu vill man också bygga hiss i det lägre huset. Men hur ska detta betalas? Föreningsstämman beslöt att höja insatserna för de boende i låghuset, men flera boende överklagade beslutet ända upp till Hovrätten.

De rödgröna prioriterar hyresrätter men folket vill äga sin bostad

Åter igen har en gammal sanning bekräftats. Den här gången är det SEB som låtit Demoskop göra en undersökning om hur folk helst vill bo. Resultatet är inte på något sätt förvånande. Endast 15 % av de tillfrågade vill bo i hyresrätt.

När man läser oppositionens nyligen offentliggjorda bostadspolitiska program kan man snabbt konstatera att den består av ett hopkok av kompromisser. Målet verkar bestå av en ambition att tillmötesgå de tre partier som gör anspråk på regeringsmakten.

Förutom att programmet består en mängd bitar av olika karaktär innehållet det knappt något nytänkande. Istället känner man igen det mesta. Allt verkar vara av den karaktär som genom åren har lett till den osunda bostadsmarknad som vi nu lever med. Mer regleringar och mer hyresrätter är receptet menar man. I det ena andetaget säger man sig vilja förorda mångfald och i det andra vill man helst bara se hyresrätter. Inkonsekvent och föga genomtänkt. Bevisligen är hyresrätten en upplåtelseform som få vill ha men kanske tvingats till i brist på annat.

Socialdemokraterna har alltid verkat för att koncentrera ägandet i form av hyresfastigheter till stora fastighetsbolag. Varför inte se till att öka inflytandet istället? Det absolut bästa sättet är att verka för egna ägda bostäder. Det borde ligga i både socialdemokraternas och miljöpartiets själ att sprida ägandet för att man ska få mer att säga till om. I alla andra sammanhang så vill man ju att den lilla människan skall ha större inflytande. Varför inte inom boendet?

Att äga sin bostad är enligt mig självklart. Bostaden utgör vårt tredje skinn vid sidan av huden och de kläder man går omkring. Låt oss dessutom inte glömma bort att nyproducerade hyresrätter är den absolut dyraste boendeformen.

Lyssna på folkviljan! Bygg fler villor och bostadsrätter och färre hyresrätter.

Rödgröna vill stoppa ombildningar

En snabbkommentar: den rödgröna oppositionen har idag presenterat sin bostadspolitik som de vill genomföra om de vinner valet. Man har fokus på hyresrätter vilket tydligen är rätt ideologiskt sett. Jag ägnar mig att leta efter vad man säger om bostadsrätt och finner att man ogillar ombildningar som skett under senare år och som påstås ha minskat mångfalden i boendet, trots att hyresrätten fortfarande är den dominerande boendeformen i flerfamiljshus.

Sen kommer det riktigt intressanta. De tycker så illa om ombildningar att man vill stoppa de många av dessa. Men inte genom en stopplag som fanns under förra mandatperioden där allmännyttan förbjöds att bli bostadsrätter. Nu ska det istället krävas en 3/4-majoritet av de boende för att få genomföra ombildningen. Idag behövs det 2/3-majoritet för att ombilda, även den en produkt av förra regeringen för att stoppa de boende från att välja hur de vill bo. Betänk också att detta gäller privatägda fastighetsägare, så den fastighetsägare som verkligen vill sälja till de boende kommer att få problem. Dessutom ska antalet omröstningar begränsas och det är en ren begränsning i föreningsfriheten.

Länsrätten ska dessutom kunna stoppa allmännyttan från att sälja till en föreningen om det är under marknadspris. Här har nog inte den rödgröna majoriteten riktigt förstått hur det fungerar i verkligheten. Idag säljs inga hyresfastigheter under marknadspris, snarare tvärtom. Skulle i så fall vara att själva bostadsrätterna inte får säljas under marknadspris, vilket tyder på bristande verklighetsuppfattning.

Men det finns bra förslag och två av dessa handlar om dels sänkt fastighetsskatt för bostadsrätter och dels om avskaffandet av flyttskatten, det vill säga uppskovsräntan. Dessutom ska rot-avdraget utökas. Sen är den klassiska frågan om hur detta ska finansieras men det överlåter jag med varm hand våra politiker att träta om.

Politik och verklighet

Fastighetsprofessorn Stellan Lundström är intervjuad i Svenska dagbladet (med kommentarer) och för fram olika idéer om bomarknaden. Han målar upp en idealbild om hur han vill att det ska se ut, bland annat ta bort reavinstskatten vid försäljning av bostaden samt avskaffa stämpelskatten och ränteavdrag. Därutöver vill han ha ett friare hyressystem och göra det lättare att hyra ut i andra hand där hyresvärden och hyresgästen kommer överens om hyran.

Flera av förslagen är bra men problemet är att stora reformer kräver beslutsamhet. Ta det här med att hyra ut i andra hand. Personen som hyr måste skatta för summan som överskrider fribeloppet. Visserligen höjdes beloppet för något år sedan men faktum kvarstår att hyresvärden måste skatta, alltså försvinner en del av intäkten.

Anta att en bostadsrättshavare får jobb på annan ort och vill hyra ut sin lägenhet, vilket är ett legitimt skäl. Anta att personen har stora lån på lägenheten och vill få täckning för kostnaderna i samband med uthyrningen. Det får han eller hon inte. Hyran bestäms av det så kallade bruksvärdet, alltså den hyra som gäller för hyreslägenheter på orten. Med skatt och för lite hyra riskerar det hela att bli en förlustaffär. Visserligen skulle bostadsrättshavaren och hyresgästen kunna komma överens men när hyresgästen sedan går till hyresnämnden och klagar på den höga hyra skulle personen med stor sannolikhet få tillbaka pengar.

Det här är så självklart tokigt och då borde det vara läge att korrigera det hela. Men den politiska verkligheten är en annan än vår verklighet. Möjligen kan en del partier tänka sig att ta bort beskattningen i samband med andrahandsuthyrning. Att ändra på hyressättningen är helt rimligt men varje politiker vet att överhuvudtaget försöka rucka på systemet är lika med ett politiskt självmord. Så tyvärr Stellan, vi får nog vänta ett bra tag innan saker och ting händer.

Observatör på köpstämman onödig med andra regler

Så här skriver vi i ett pressmeddelande som precis gått ut:

Stockholms stad har beslutat att införa en oberoende observatör i samband med att en bostadsrättsförening röstar om att ombilda sina hyresrätter. Detta efter att, som Stockholms stad säger, det har varit aktiviteter i samband med köpstämmorna som gjort att bostadsbolagen haft svårt att tolka besluten.

- Vi har sett hur ombildningsmotståndarna agerat på ett sådant sätt att det orsakat stor oro i samband med köpstämman. Istället för att de boende i lugn och ro diskuterar vad de vill, får ombildningen helt fel fokus. I grunden är vår åsikt att någon utomstående inte ska blanda sig i en stämma, men med tanke på hur det har blivit ser vi ändå att det här till nöds är en tillfällig, säger bostadsrättsorganisationens vd Göran Olsson.

- Att Stockholm stad nu inför observatörer är en trist konsekvens av allt bråk. En orsak till problemen är kravet på 67 procents majoritet för ombildning. Vi ser hellre att regeringen ändrar lagen och återinför vanlig majoritet för att ombilda, säger Göran Olsson.

Byggsubventioner ger inte billigare bostäder

Rop på subventioner i samband med bostadsbyggande hörs ständigt. Hyresrätter ska subventioneras, diverse installationer ska subventioneras och nu senast ska studentbostäder subventioneras genom sänkt byggmoms. Och visst låter det visionärt att vilja skapa bostäder på det sättet. De som är emot får ofta höra att det är av ideologiska skäl.

Studentorganisationerna förslag, vilka kom efter de årliga skriverierna om brist på studentbostäder, menar just att det är av ideologiska skäl som subventionerna är avskaffade.

Problemet är bara att subvention inte alls ger fler bostäder till lägre kostnader. Det vet vi av erfarenhet och pengarna kommer inte till sin rätt, utan hamnar i en helt annan ficka än den tänkta.

Vi på SBC har flera förslag som vi menar är bättre att satsa på. Ett av dessa är att en person ska kunna spara skattefritt för bostadsändamål, upp till ett basbelopp årligen. Ett sätt är att inrätta personliga investeringsfonder som var och en kan placera fritt i. Sedan kan uttaget göras skattefritt när det är dags att köpa bostad, i annat fall beskattas uttaget.

Ett annat sätt är en förbättring av den statliga kreditgarantin för förstagångsköpare.

Ett ytterligare sätt är det som jag bloggade häromdagen, nämligen ett borttagande av skatten vid uthyrning i andra hand.

Alltså ett antal förslag som gör mycket mer nytta än byggsubventioner.

Avskaffad skatt ger boende till fler

Huruvida vi har en dramatisk bostadsbrist eller inte i Sverige är en omdiskuterad fråga. Hyresgästföreningen hävdar det, medan Svenska Dagbladet inte är lika övertygade, åtminstone inte när det gäller studenternas boende. I dagens Svd handlar ledaren om att utöka urvalet av bostäder genom att ta bort skatteskyldigheten när privatpersoner hyr ut delar eller hela bostaden. Vid årsskiftet höjdes den skattefria gränsen från 4 000 kronor till 12 000 kronor, en höjning som säkert är bra men inte tillräcklig.

Svd hänvisar till Norge där privatpersoner har rätt att skattefritt hyra ut högst halva sin bostad och tydligen består halva hyresmarknaden av denna typ av bostäder.

Ägande av bostadsrätt är bra för samhället

Jag var på ett seminarium om hur viktigt ägandet är. Intressant. Det konstaterades att äganderätten har stor betydelse för samhällsutvecklingen. Ägandet stärker ekonomin, människor vårdar och utvecklar det man äger.

Ett klockrent exempel på detta är att låta hyresgäster ta över sina hus. Vad har ett kommunalt bolag för ägarintressen annat än politikers ambitioner att bestämma och tjänstemännens vaktande av sina jobb. Här är hyresgästers övertag av huset det absolut bästa sättet att förbättra underhållet och ekonomin. Detta verkar ingen förstå utan all debatt utgår ifrån möjliga vinster på lägenhetförsäljning som enda intresset. Det handlar om så mycket mer nämligen att få kontroll över och stärka inflytandet i sitt liv, ökad rörlighet och egen förvaltning av min egendom. Givetvis finns det ett penninginslag men framför allt som en möjlighet att skapa en boendekarriär utan byteshandel.

Tänk om våra politiker kunde förstå betydelsen av ägande. Då skulle man underlätta för hyresgäster som vill ta över sina hus istället för att som nu sätta upp spärrar som försvårar. Då skulle man tala väl om ombildningar och deras betydelse för samhället. Då skulle man hjälpa till att försvara ombildningarna i stället för att ducka i debatten.

Perspektiv på bostadssituation

Att resa är att dö en smula, har någon sagt. För mig handlar resor inte bara om semester i bemärkelsen att slappna av och koppla bort, utan även om att upptäcka och få perspektiv. Under sommaren fick jag en hel del perspektiv, speciellt när det gäller rundturen i Serbien och Rumänien - två länder som för mig är intressanta ur ett historiskt perspektiv.

Själva rundresan i Rumänien, vilken upptog den mesta tiden, var spännande och jag njöt av att titta på omgivningarna och folklivet. Men det som slog mig var att det fortfarande 20 år efter Ceuaucescus fall var som att komma till en helt annan värld, i synnerhet när det gäller den fysiska miljön. Många hus har renoverats och ser fina ut men så många andra är slitna och det är beklämmande att se. Efter 1989 var det samma folk från kommunisttiden som satt vid makten, även om partiet hade försvunnit, och detta blir väldigt tydligt.

Så läste jag i min resguide att nästan hälften saknar vattentoalett och jag undrade om detta verkligen kan stämma. Men visst stämmer det. Jag läser i en EU-rapport att 40 procent av hushållen inte har en vattenspolande toalett inomhus.

Jag är helt övertygad om att många rumäner är lyckliga, oavsett toaletterna, men för mig som turist, utifrån mitt etnocentriska perspektiv, blir det uppenbart att vi trots allt har det rätt så bra.

Källa

First European Quality of Life Survey: Quality of life in Bulgaria and Romania

Terje mot bostadsrätten

Vi ger ut en tidning, SBC Direkt, till hushållen i SBC-föreningar. Tidningen går att ladda ner gratis här. I den skriver vår vd Göran Olsson en ledare som i senaste numret handlade om Hyresgästföreningens antipatier gentemot bostadsrätten. Nu har deras Stockholmsordförande, Terje Gunnarsson, skrivit ett svar och publicerat detta i nättidningen ETC. Terje sätter en text inom citattecken som dock inte är ett citat från Göran Olssons ledare, och det må väl vara hänt. Men något svar på varför allting i bostadsvärlden ska vara konstant, där det som är bostadsrätt, äganderätt respektive hyresrätt ska förbli så, får vi inte veta. Deras grundinställning är att det som en gång byggts som hyresrätt ska förbli hyresrätt, detta trots att världen förändras. Och att lita på de boendes förmåga att själva bestämma kan Hyresgästföreningen inte göra. Istället tar Terje återigen fram exempel på tillfällen där det gått "tokfel" och när "ombildningsivrare" varit i farten. När det gäller de boendes inflytande i bostadsområdet hänvisar han till boendeinflytandeavtal som finns i allmännyttiga bostadsbolag, pengar som går till att finansiera en hel del anställd personal som sitter på Hyresgästföreningens Stockholmskontor. I bostadsrättsföreningar används pengarna i föreningen, som bestäms av medlemmarna, och som ger ett bättre underhåll och betydligt närmre demokrati.

Men vi kommer sannolikt inte att mötas här.

Summering av Almedalen

Så mycket bloggande för min del blev det inte i Almedalen. Däremot twittrade jag från diverse seminarier, vilket jag definitivt inte var ensam om att göra i Visby.

Man kan tycka väldigt olika om Almedalen. Det är ett riktigt spektakel, men ett intressant sådant. Tydligen var det över tusen arrangemang under veckan och det kändes onekligen som ett gigantiskt smörgåsbord där vi kunde välja och vraka.

Självklart koncentrerade vi oss på bostadspolitiska seminarier och det mest intressanta hade Hyresgästföreningen som arrangör och handlade om framtidens bostäder. En eloge till Hyresgästföreningen som hade tagit in debattörer med vitt skilda åsikter, allt från Barbro Engman, vidare till muf och byggindustrierna. Den som gjorde störst intryck i debatten var muf:s Niklas Wykman. Nu avser jag inte hans politiska ståndpunkt utan snarare hans sätt att debattera. Men debatten handlade egentligen inte om framtidens boende, men om framtidens hyresrätt. Trist att inte diskutera olika boendeformer och hur dessa kan täcka upp boendes behov. Debatterna är ibland alltför enkelspåriga och inte speciellt nytänkande.

Förslaget om fastighetsskatten

Nu har oppositionen föreslagit ändringar i fasighetsskatten för att, som de säger, få den mer rättvis. Vår inställning är att samhället inte ska straffbeskatta människor som önskar äga sin bostad, och som konsekvens avskaffa skatterna.

Uppskovsräntan är ett exempel på detta och oppositionen vill ta bort den. Därutöver ska fastighetsskatten för bostadsrätter nästan halveras. Men sen vill oppositionen höja reavinstskatten vid försäljning av bostadsrätt och konsekvensen av detta är ett nollsummmespel för bostadsrättshavare. Förslagen verkar inte bli någon dundersuccé i tidningarnas ledare, varken i Aftonbladet eller Dagens Nyheter.

Man höjer här, sänker lite där, några miljoner fram och tillbaka. Det bidde en tumme.

Bostadsrätten behövs för en rörlig arbetsmarknad

Det finns forskning som menar att hyresrätten behövs för en få en rörlig arbetsmarknad. Dels handlar det om att det är är lättare att göra sig av med hyresrätten vid flytt och sedan risk för potentiella förluster. Av dessa anledningar ska politikerna se till att det byggs gott om hyresrätter. Och det låter som ett bra och realistiskt resonemang.

Men låt oss titta lite närmare på det. Handlar det egentligen inte om att vi är så pass insyltade i vår syn på hyresrätt, bostadsrätt och egnahem att vi inte har förmåga att se andra alternativ till det vi har nu? För den som äger bostadsrätt och får jobb på annan ort har bra skäl för att kunna hyra ut sin lägenhet i andra hand under en period. Det som kan avskräcka är att andrahandshyran inte är en fråga för bostadsrättshavaren och hyresgästen utan måste regleras enligt bruksvärdessystemet, vilket inte alltid ger täckning för de utgifter som bostadsrättshavaren har. När det gäller potentiella förluster har ägandet av bostadsrätten historiskt sett varit billigare än hyresrätten, enligt artikel i E24. Ägandet är en investering som lönar sig och ger lägre boendekostnader och ökat självbestämande.

Varför ser politiker hyresrätten som det enda valet när även bostadsrätten kan bidra till en rörlig arbetsmarknad?

Politiker vädjar om fler hyresrätter

Stockholm stads finansborgarråd Sten Nordin har skrivit ett öppet brev till bygg- och fastighetsbranschen i Stockholm. I brevet nämns inte bostadsrätten över huvud taget men väl hyresrätten. Så här skriver han:

"Den stora inflyttningen till Stockholm och en rörlig arbetsmarknad ställer krav på fler hyresrätter. Det är därför vi har ett mål om att bygga 6 000 hyresrätter under mandatperioden. Det är en börda som vare sig kan eller bör åvila endast stadens bostadsbolag, utan vi behöver en betydande privat hyresrättsproduktion. Detta är inte en ny prioritering i sig, men vi har valt att skärpa den för att verkligen nå resultat. Jag vill därför rikta en uppmaning till er alla att nu prioritera hyresrättsprojekt. Jag håller öppet för handslag med alla som vill bidra till fler hyresrätter i Stockholm."

Det låter som om Sten Nordin tycker att hyresrätter är lösningen när det sker en stor inflyttning och vi har en rörlig arbetsmarknad. Riktigt så är det inte, vilket jag tänker visa i kommande blogginlägg.