Ökning är en minskning

Som informatör har jag ett stort medieintresse. Eller snarare: mitt stora medieintresse gjorde att jag blev informatör. Jag följer nyheterna nästan lite för mycket, men är sällan okritisk till det jag ser och läser. En sak som jag förundras över är mediernas förtjusning i att hitta företeelser som ökar. Bara idag hittar jag ett antal rubriker. "Namnbyte lockar allt fler" (Dagens Nyheter). "Fler tonåringar gör abort i Malmö" (Sydsvenska Dagbladet). "Fler portar sig på kasinot "(Göteborgsposten). Och en nyhet med en minskning, vilket är väldigt ovanligt: "Allt färre fångar rymmer" (Sveriges Television). Jag ställer mig alltid flera frågor när jag ser den här typen av nyheter: ökning under vilken tid? Varför har man valt just det tidsspannet? Jämför man med förra månaden, ett år eller längre tid tillbaka? Ibland visar det sig att det inte alls är någon ökning om man tittar över längre tid.

Ett exempel på detta är försäkringsbolaget If som på debattsajten Newsmill lyfter fram en påstådd ökning av bostadsinbrotten. Lägenhetsinbrotten ska ha ökat med 40 procent (just procentsatser är alltid ett ”bevis” som går hem i media) sedan 2001 och tydligen har en nedåtgående trend för villainbrotten brutits under 2006.

Jag vill inte på något sätt förringa inbrottens betydelse och det trauma som det innebär. Och jag kan bara instämma i If:s nollvision. Men jag kan inte låta bli att titta närmare på statistiken för bostadsinbrott. Enligt Brottsförebyggande rådet (BRÅ) var antalet brott på sin topp under 1991 med cirka 22 500. Och nu har vi alltså 18 000, vilket är en minskning med 20 procent.