Perspektiv på bostadssituation

Att resa är att dö en smula, har någon sagt. För mig handlar resor inte bara om semester i bemärkelsen att slappna av och koppla bort, utan även om att upptäcka och få perspektiv. Under sommaren fick jag en hel del perspektiv, speciellt när det gäller rundturen i Serbien och Rumänien - två länder som för mig är intressanta ur ett historiskt perspektiv.

Själva rundresan i Rumänien, vilken upptog den mesta tiden, var spännande och jag njöt av att titta på omgivningarna och folklivet. Men det som slog mig var att det fortfarande 20 år efter Ceuaucescus fall var som att komma till en helt annan värld, i synnerhet när det gäller den fysiska miljön. Många hus har renoverats och ser fina ut men så många andra är slitna och det är beklämmande att se. Efter 1989 var det samma folk från kommunisttiden som satt vid makten, även om partiet hade försvunnit, och detta blir väldigt tydligt.

Så läste jag i min resguide att nästan hälften saknar vattentoalett och jag undrade om detta verkligen kan stämma. Men visst stämmer det. Jag läser i en EU-rapport att 40 procent av hushållen inte har en vattenspolande toalett inomhus.

Jag är helt övertygad om att många rumäner är lyckliga, oavsett toaletterna, men för mig som turist, utifrån mitt etnocentriska perspektiv, blir det uppenbart att vi trots allt har det rätt så bra.

Källa

First European Quality of Life Survey: Quality of life in Bulgaria and Romania

Bostadsrättshavare betalar dubbel tv-avgift

Idag skriver bostadsrättsorganisationen SBCs vd, tillsammans med representanter för bostadssverige, en artikel på debattsajten Newsmill. Boende i flerfamiljshus betalar idag tv-licensen, vilken inte bara täcker kostnaderna för själva tv-produktionen utan inkluderar även en upphovsrättsersättning. Men eftersom tv-sändningarna i flerfamiljshus vidaresänds via kabelnät, till skillnad från marksänd digitaltv, vill nu upphovsrättsorganisationen Copyswede ha betalt. Absurt så det förslår.

Bra att veta om husavdraget

Enligt Privata affärer är den nya formen av hus-avdraget (tidigare rot-avdraget) en succé. I juli månad hade till exempel 1 700 företagare i Västervik kommit in med begäran om att få pengar. Från första juli betalar köparen halva arbetskostnaden på faktura och företaget vänder sig till Skatteverket för att få ut andra halvan. Som köpare räknas bostadsrätts- och villaägaren men inte bostadsrättsföreningen.

Men rapporter finns där företag tagit ut ett alldeles för högt pris av köparen. Nu är det svårt att veta hur vanligt det är, men klart bedrövligt om företag lurar kunder, fast de flesta företag är trots allt seriösa. Aftonbladet har idag en artikel om vad en hantverkare bör kosta och de landar kring en summa på 400 kronor i timmen, det vill säga 200 kronor efter skattereduktionen. Självklart bör vi som köpare ta in flera offerter och sedan begära en specificerad faktura.

För att kunna utnyttja avdraget fullt ut krävs också en viss inkomst, det går alltså inte att få mer skattereduktion än vad du betalar i slutgiltig skatt. Den som överskrider sitt skatteavdrag blir återbetalningsskyldig. Mer om detta finns numera på Skatteverkets webb.

Tvärstopp för bostadsrättsföreningar?

Det är sommartorka, också på tidningsredaktionerna. Därför försöker man göra nyheter av allt. Senast var det en journalist på Sydsvenskan som fick syn på statistik om att antalet nyregistrerade bostadsrättsföreningar minskat under år 2009. Från en normalnivå på 150 nya föreningar per månad minska antalet till 50 nya föreningar.

Betyder detta också att intresset för bostadsrätt har minskat med två tredjedelar, var journalistens fråga?
- Nej troligtvis inte, är vårt svar. I själva verket säger minskningen ingenting om verkligheten. Intresset kan ha ökat eller minskat - men det säger inte de här siffrorna något om.
Att bilda en bostadsrättsförening är en administrativ hantering hos Bolagsverket som tar tid. Därför bildar både enskilda personer, byggföretag och professionella konsulter som sysslar med bostadsrättsombildning bostadsrättsföreningar långt i förväg i förhoppning om att någon gång i framtiden få användning av den nybildade juridiska personen bostadsrättsförening. Det finns företag som skapar vilande aktiebolag på samma sätt, de kallas för "lagerbolag". På samma sätt finns det vilande "lagerföreningar".

Av Sveriges cirka 26.000 bostadsrättsföreningar är det blott 20.000 som är aktiva genom att t ex äga sitt eget hus. Resten, cirka 6.000 är vilande föreningar.
När man bygger ett nytt bostadsrättshus eller ombildar sitt hyreshus, kanske efter år av förhoppningar, förberedelser och förhandlingar så är det "vilande" föreningar som aktiveras.

Så därför säger tyvärr inte siffran "nyregistrerade" föreningar hos Bolagsverket inte särskilt mycket mer än något om arbetsbelastningen på registreringsenheten på Bolagsverket.

Visst vore det intressant med vettig statistik som verkligen säger något om hur många aktiva föreningar som tillkommer - men någon sådan statistik finns inte. Och för att den skulle uppmärksammas av några andra än oss så krävs det nog att den också publiceras mitt i sommaren.

Jubileum i bostadsförening

Bostadsrättslagen kom 1930 men dessförinnan fanns en annan form med så kallade bostadsföreningar. En av dessa föreningar fyllde 100 förra året och heter Bf Syrenen och ligger på Södermalm i Stockholm. Med anledning av jubiléet har föreningen tagit fram en bok om husets historia som bland annat är tänkt att delas ut till inflyttande medlemmar.

När huset byggdes var det en annan tid i Sverige och i de små ettorna kunde det bo familjer med upp till nio barn. Det fanns 57 lägenheter och i dessa bodde nästan 140 vuxna och 150 barn! I huset fanns också en bespisning för för obemedlade och undernärda barn. Södermalm var då en stadsdel där många arbetare bodde och det var allmänt fattigt och eländigt. Idag är Södermalm en populär stadsdel i Stockholms innerstad men är fortfarande en aning "bohemisk", men i mer positiv bemärkelse.

En av medlemmarna har vid det här laget faktiskt bott i huset i 100 år vilket torde vara unikt i Sverige. Signe berättar att medlemmarna fick kämpa hårt i källaren med att såga och hugga ved till husets uppvärmning. Och hon trivs fortfarande med både grannar och stämning i huset.

Det har rivits mycket i Stockholm under tiden som BF Syrenen. Men en sak har inte förändrats under de dryga 100 åren. Precis då som nu är syftet att verka för medlemmarnas bästa.

Haage, Johan. Bostadsföreningen Syrenen u p a. Gotlandsgatan 78. Katarina Bangata 43-45.

Vanligt med problem för hyresgäster i bostadsrättsföreningar?

"Trakasserier inte ovanligt". Så skriver E24 om bostadshyresgäster i bostadsrättsföreningar. Som belägg tar man till Hyresgästföreningens presstalesman PO Brogren. I mitt förra inlägg skrev jag om påstådda ökningar kring olika företeelser, någonting som inte alltid stämmer. Några belägg för att det skulle vara "vanligt" att hyresgäster far illa i föreningarna har jag inte sett till, det vill säga att det skulle vara mer vanligt förekommande än inte förekommande. Självklart ska hyresgäster bli bra behandlade, oavsett vem som är hyresvärd. Och hyresgäster får ta del av de förbättringar som föreningarna gör i allmänna utrymmen efter en ombildning - förbättringar jämfört med när fastigheten var ägd av ett allmännyttigt bostadsföretag. Vi på SBC besvarar också många frågor från bostadsrättsföreningarnas styrelser och vi har även kurser i ämnet.

Ökning är en minskning

Som informatör har jag ett stort medieintresse. Eller snarare: mitt stora medieintresse gjorde att jag blev informatör. Jag följer nyheterna nästan lite för mycket, men är sällan okritisk till det jag ser och läser. En sak som jag förundras över är mediernas förtjusning i att hitta företeelser som ökar. Bara idag hittar jag ett antal rubriker. "Namnbyte lockar allt fler" (Dagens Nyheter). "Fler tonåringar gör abort i Malmö" (Sydsvenska Dagbladet). "Fler portar sig på kasinot "(Göteborgsposten). Och en nyhet med en minskning, vilket är väldigt ovanligt: "Allt färre fångar rymmer" (Sveriges Television). Jag ställer mig alltid flera frågor när jag ser den här typen av nyheter: ökning under vilken tid? Varför har man valt just det tidsspannet? Jämför man med förra månaden, ett år eller längre tid tillbaka? Ibland visar det sig att det inte alls är någon ökning om man tittar över längre tid.

Ett exempel på detta är försäkringsbolaget If som på debattsajten Newsmill lyfter fram en påstådd ökning av bostadsinbrotten. Lägenhetsinbrotten ska ha ökat med 40 procent (just procentsatser är alltid ett ”bevis” som går hem i media) sedan 2001 och tydligen har en nedåtgående trend för villainbrotten brutits under 2006.

Jag vill inte på något sätt förringa inbrottens betydelse och det trauma som det innebär. Och jag kan bara instämma i If:s nollvision. Men jag kan inte låta bli att titta närmare på statistiken för bostadsinbrott. Enligt Brottsförebyggande rådet (BRÅ) var antalet brott på sin topp under 1991 med cirka 22 500. Och nu har vi alltså 18 000, vilket är en minskning med 20 procent.

ROT-avdrag på faktura

Sedan 1 juli kan bostadsrättshavare köpa rot- och hushållsnära tjänster på faktura. Totalt kan vardera bostadsrättshavare köpa tjänster för upp till 100 000 kronor per år och behöver bara betala hälften av arbetskostnaden, det vill säga 50 000 kronor. Är det två ägare i bostaden får varje ägare alltså utnyttja avdraget, det vill säga köpa tjänster för 2 x 100 000 kronor.

Köparen blir bara fakturerad halva arbetskostnaden av hantverkaren, som sedan i sin tur begär ersättning från Skatteverket. Det köparen behöver bry sig om är att det står på fakturan att hantverkaren har F-skattsedel. Villaägare får ROT -avdrag oavsett var i huset arbetet sker, förutsatt att villan är äldre än fem år.

Det är viktigt att ha koll på beloppsgränsen. Om den överskrids kräver Skatteverket tillbaka den för höga skattereduktionerna av bostadsrättshavaren.

Och för att få nyttja skattereduktionen fullt ut krävs att man betalar tillräckligt hög skatt! Det medför att vi behöver betala mer än 50 000 kronor i slutlig skatt under året, vilket normalt betyder en inkomst på 24 000 kronor eller mer.

I bostadsrätt gäller avdraget endast bostadsrättshavaren och det inre underhållet som finns beskrivet i bostadsrättslagen. Den något märkliga konsekvensen är att villaägare får dra av för balkongbygge, men i bostadsrätt är det inte tillåtet eftersom balkongbygge faller på föreningen och inte är en del av det inre underhållet.

Terje mot bostadsrätten

Vi ger ut en tidning, SBC Direkt, till hushållen i SBC-föreningar. Tidningen går att ladda ner gratis här. I den skriver vår vd Göran Olsson en ledare som i senaste numret handlade om Hyresgästföreningens antipatier gentemot bostadsrätten. Nu har deras Stockholmsordförande, Terje Gunnarsson, skrivit ett svar och publicerat detta i nättidningen ETC. Terje sätter en text inom citattecken som dock inte är ett citat från Göran Olssons ledare, och det må väl vara hänt. Men något svar på varför allting i bostadsvärlden ska vara konstant, där det som är bostadsrätt, äganderätt respektive hyresrätt ska förbli så, får vi inte veta. Deras grundinställning är att det som en gång byggts som hyresrätt ska förbli hyresrätt, detta trots att världen förändras. Och att lita på de boendes förmåga att själva bestämma kan Hyresgästföreningen inte göra. Istället tar Terje återigen fram exempel på tillfällen där det gått "tokfel" och när "ombildningsivrare" varit i farten. När det gäller de boendes inflytande i bostadsområdet hänvisar han till boendeinflytandeavtal som finns i allmännyttiga bostadsbolag, pengar som går till att finansiera en hel del anställd personal som sitter på Hyresgästföreningens Stockholmskontor. I bostadsrättsföreningar används pengarna i föreningen, som bestäms av medlemmarna, och som ger ett bättre underhåll och betydligt närmre demokrati.

Men vi kommer sannolikt inte att mötas här.

Summering av Almedalen

Så mycket bloggande för min del blev det inte i Almedalen. Däremot twittrade jag från diverse seminarier, vilket jag definitivt inte var ensam om att göra i Visby.

Man kan tycka väldigt olika om Almedalen. Det är ett riktigt spektakel, men ett intressant sådant. Tydligen var det över tusen arrangemang under veckan och det kändes onekligen som ett gigantiskt smörgåsbord där vi kunde välja och vraka.

Självklart koncentrerade vi oss på bostadspolitiska seminarier och det mest intressanta hade Hyresgästföreningen som arrangör och handlade om framtidens bostäder. En eloge till Hyresgästföreningen som hade tagit in debattörer med vitt skilda åsikter, allt från Barbro Engman, vidare till muf och byggindustrierna. Den som gjorde störst intryck i debatten var muf:s Niklas Wykman. Nu avser jag inte hans politiska ståndpunkt utan snarare hans sätt att debattera. Men debatten handlade egentligen inte om framtidens boende, men om framtidens hyresrätt. Trist att inte diskutera olika boendeformer och hur dessa kan täcka upp boendes behov. Debatterna är ibland alltför enkelspåriga och inte speciellt nytänkande.