Förslaget om fastighetsskatten

Nu har oppositionen föreslagit ändringar i fasighetsskatten för att, som de säger, få den mer rättvis. Vår inställning är att samhället inte ska straffbeskatta människor som önskar äga sin bostad, och som konsekvens avskaffa skatterna.

Uppskovsräntan är ett exempel på detta och oppositionen vill ta bort den. Därutöver ska fastighetsskatten för bostadsrätter nästan halveras. Men sen vill oppositionen höja reavinstskatten vid försäljning av bostadsrätt och konsekvensen av detta är ett nollsummmespel för bostadsrättshavare. Förslagen verkar inte bli någon dundersuccé i tidningarnas ledare, varken i Aftonbladet eller Dagens Nyheter.

Man höjer här, sänker lite där, några miljoner fram och tillbaka. Det bidde en tumme.

Vänsterpartiet och bostadsrätten

Igår talade Vänsterpartiets Lars Ohly i Almedalen. Nu har jag inte hört hans tal och vet inte vad han sa om bostadspolitik, så jag gick till Vänsterpartiets partiprogram för att se vad de egentligen tycker. Där kan jag läsa att de menar att ombildning till bostadsrätt är en selektiv förmögenhetsöverföring som måste stoppas. Istället vill man gynna "kooperativa bostadsformer utan vinstsyften".

Men vänta nu här. De har alltså inte förstått vad bostadsrätt är. Om det är någon bostadsform som ser till de boendes intresse så är det bostadsrätten. Föreningarna är inte ute efter att tjäna pengar och arbetet bedrivs i kooperativ form. Kanske dags för Vänsterpartiet att sluta vara så rädda för ombildningar och faktiskt se till vad bostadsrätten står för?

Definition av bostadsbrist

Boverket gör varje en bostadsmarknadsenkät och får sitt underlag från Sveriges samtliga kommuner. Igår kom årets undersökning och den visar en nedgång i bostadsbristen vilket är första gången sedan mitten av 1990-talet. Samtidigt ser jag på Hemnet att 45 000 bostäder är till salu.

Det finns många förklaringar och åsikter kring varför det skulle vara bostadsbrist i Sverige. Nu varken kan eller vill jag avgöra riktigheten men en intressant sak är att vi i Sverige, trots bostadsbrist, snittar väldigt högt när det gäller bostadsyta per capita. Boverket problematiserar begreppet bostadsbrist och säger att obalans mellan antalet lägenheter och antalet bostadssökande inte är det samma som nybyggnadsbehov. Det kan istället vara ett uttryck för en dynamisk ekonomi där ökade inkomster leder till ökad efterfrågan på bostäder. Och det behöver inte heller innebära bostadssociala problem, men kan göra det. Kommunerna uppger att de som har särskilt svårt att få en bostad är 1. Medelålders och äldre som vill flytta till mindre bostad. 2. Hushåll med höga krav på attraktivt läge. 3. Ungdomar (listan fortsätter).

Här på kontoret märks det allt mer att det är sommar. Mina kollegor får färre samtal från styrelserna i bostadsrättsföreningar och några kollegor är redan på semester. Själv får jag vänta på ledighet ytterligare ett tag men nästa vecka ska några av oss åka till Almedalsveckan på Gotland och jag hoppas kunna blogga därifrån.

"Kris" och "70-procentig ökning"?

”Ökning av antalet exekutiva auktioner på boende i krisens spår”. Så har det låtit i medierna och man har talat om 70-procentig ökning för bostadsrätter. Men Kronofogden själva säger att det finns flera orsaker till ökningen, både att myndigheten betar av gamla ärenden men också en ändrad lagstiftning. SBC beställde därför utförligare siffror från Kronofogden för att göra en jämförelse och dessa visar att visserligen ligger antalet auktioner på bostadsrätter på en hög nivå men det totala antalet fastigheter är fortfarande på samma eller till och med lägre nivå jämfört med början av 2000-talet. En annan intressant siffra är antalet vräkningar/avhysningar där antalet minskar år efter år. Att beskriva ökningar och minskningar när det gäller boende som något i krisens spår är alltså i nuläget spekulativt.

Dyra vattenskador

Dagens Nyheter har idag en artikel om dyra vattenskador och hänvisar till Länsförsäkringar som betalar ut cirka 440 miljoner kronor per år. Det är svårt att veta hur mycket vattenskador kostar Sveriges fastighetsägare varje år. När det gäller bostadsrättsföreningar finns det en hel del dolda utgifter, beroende på vilken självrisk föreningarna har (kan medföra att föreningen väljer att ta kostnaden själv) samt att försäkringsbolagen inte ersätter alla skador. Men att det är en stor kostnad råder det ingen tvekan om.

Som medlemsförening i SBC får man många råd om hur föreningen kan minska risken för vattenskador, vilket våra läsare av SBC Direkt har märkt. Vi har nu dessutom i samarbete med vår försäkringspartner Allians tagit fram en broschyr om vattenskador. Broschyren är kostnadsfri, endast porto tillkommer, och medlemsföreningar kan beställa sina ex genom att maila till info@sbc.se

Bostadsrätten behövs för en rörlig arbetsmarknad

Det finns forskning som menar att hyresrätten behövs för en få en rörlig arbetsmarknad. Dels handlar det om att det är är lättare att göra sig av med hyresrätten vid flytt och sedan risk för potentiella förluster. Av dessa anledningar ska politikerna se till att det byggs gott om hyresrätter. Och det låter som ett bra och realistiskt resonemang.

Men låt oss titta lite närmare på det. Handlar det egentligen inte om att vi är så pass insyltade i vår syn på hyresrätt, bostadsrätt och egnahem att vi inte har förmåga att se andra alternativ till det vi har nu? För den som äger bostadsrätt och får jobb på annan ort har bra skäl för att kunna hyra ut sin lägenhet i andra hand under en period. Det som kan avskräcka är att andrahandshyran inte är en fråga för bostadsrättshavaren och hyresgästen utan måste regleras enligt bruksvärdessystemet, vilket inte alltid ger täckning för de utgifter som bostadsrättshavaren har. När det gäller potentiella förluster har ägandet av bostadsrätten historiskt sett varit billigare än hyresrätten, enligt artikel i E24. Ägandet är en investering som lönar sig och ger lägre boendekostnader och ökat självbestämande.

Varför ser politiker hyresrätten som det enda valet när även bostadsrätten kan bidra till en rörlig arbetsmarknad?

Politiker vädjar om fler hyresrätter

Stockholm stads finansborgarråd Sten Nordin har skrivit ett öppet brev till bygg- och fastighetsbranschen i Stockholm. I brevet nämns inte bostadsrätten över huvud taget men väl hyresrätten. Så här skriver han:

"Den stora inflyttningen till Stockholm och en rörlig arbetsmarknad ställer krav på fler hyresrätter. Det är därför vi har ett mål om att bygga 6 000 hyresrätter under mandatperioden. Det är en börda som vare sig kan eller bör åvila endast stadens bostadsbolag, utan vi behöver en betydande privat hyresrättsproduktion. Detta är inte en ny prioritering i sig, men vi har valt att skärpa den för att verkligen nå resultat. Jag vill därför rikta en uppmaning till er alla att nu prioritera hyresrättsprojekt. Jag håller öppet för handslag med alla som vill bidra till fler hyresrätter i Stockholm."

Det låter som om Sten Nordin tycker att hyresrätter är lösningen när det sker en stor inflyttning och vi har en rörlig arbetsmarknad. Riktigt så är det inte, vilket jag tänker visa i kommande blogginlägg.

Stämmosäsongen i bostadsrättsföreningarna är över

Återigen har jag lämnat en intensiv stämmosäsong bakom mig. Brukar som SBC-anställd sitta ordförande vid en hel del årsstämmor varje år. Och fler verkar det bli. Allt fler föreningar väljer att anlita en extern ordförande.

Anledningen till detta är att stämmorna över åren blivit betydligt stökigare tillställningar än för några år sedan och då behöver man någon som kan skapa lite ordning och reda under själva mötet.

Varför har mötena blivit stökigare? Förmodligen beror det på att vi i detta land tagit intryck från andra länder och blivit mer stridbara. Men det beror nog mest på att det numera handlar om så stora pengar. Man har naturligtvis synpunkter på något som kan påverka den miljoninvestering i bostaden man gjort. Båda skälen är fullt acceptabla.

Dessvärre tar sig engagemanget underliga uttryck. Det är väl helt ok om frågor och synpunkter framförs kring väsentliga delar på ett trevligt och sakligt sätt. Dessvärre finns för lite av den varan.

Istället grillar man allt oftare den stackars styrelsen på ett utstuderat sätt. Styrelsen verkar vara en motpart som man kan behandla hur som helst. Man ifrågasätter och underkänner på längden och bredden och tycker dessutom att styrelsen knappt ska ha någon ersättning alls för det arbete man utför.

I de allra flesta föreningar är inte detta något problem. Stämmorna är angenäma tillställningar där man tar kloka beslut och samtidigt ger styrelsen ny energi att arbeta vidare. Men hos en del är det kanske dags för lite eftertanke. Det duger inte att gång efter annan, år efter år, ständigt ha synpunkter på styrelsen och samtidigt aldrig själv ställa upp och sitta i den. Det verkar som många glömt att bostadsrätten är en boendeform som bygger på samarbete och en kooperativ idé där man i största möjliga mån skall dela på bördorna. Dessutom verkar det som om många har glömt att vi i detta land är kända för vår ödmjukhet. En saklig och ordnad debatt är bra. Men personliga påhopp och en ohyfsad ton hör inte hemma på stämmor. Stöd era styrelser eller byt ut dem! Att bara gnälla utan att själv vilja ta ansvar är ingen bra metod för att ingjuta arbetsvilja hos alla frivilliga.

Makt över vardagen

Det kom en rapport från Stockholms Stadshus AB, ägarbolaget för de allmännyttiga bostadsföretagen i Stockholms stad, som handlar om antalet ombildade hyresfastigheter. Den visar att boende i 417 fastigheter har fått erbjudande om att ombilda till bostadsrätt, varav 168 föreningar har tackat ja. Försäljningssumman uppgår till 14,2 miljarder kronor. Därutöver har 59 föreningar tackat nej till bostadsbolagens erbjudande.

Nu sitter jag här och inväntar på att Hyresgästföreningens representanter ska blogga i ämnet och i vanlig ordning kalla det för ombildningsproblematik, bostadsrättsombildningskarusell och ombildningar med obligatoriska konstigheter.

Det är självklart så att allting ska gå rätt till, något annat kan man inte tycka. Men Hyresgästföreningen verkar anse att alla ombildningar sker med ruffel och båg. Och det är ju klart att de förlorar medlemmar. Själv väljer jag en alternativ tolkning kring ombildingar och ser det som att de boende får makt över sin egen vardag och en större möjlighet till inflytande.

UPPDATERING
Jag behövde inte vänta speciellt länge innan reaktionen från Hyresgästföreningen kom.

Valtider

EU-valet är nu avklarat och den slutliga rösträkningen pågår för fullt. Nu lutar det åt ett par kandidater lyckas gå förbi partiernas rangordning på valsedlarna och bli inkryssade i parlamentet.

Under våren har mina kollegor varit ute på ett stort antal årsstämmor i bostadsrättsföreningar och hållt i klubban eller pennan. Här snackar vi om en intensivare form av demokrati. Bostadsrättsföreningarna har val varje år där regeringen, det vill säga styrelsen, ska stå till svars för vad de åstadkommit under året. Sen väljer medborgarna, förlåt medlemmarna om styrelsen eller kanske nya ledamöter. Utanför årsstämman kan medlemmarna gå samman och få till stånd en stämma där de kan ställa styrelsen till svars, om de nu av någon anledning inte skulle vara nöjda. Vi brukar säga att bostadsrättsföreningarna är Sveriges största folkrörelse och kanske är det så att bostadsrättsföreningarna är Sveriges största direktdemokrati.

Remiss om miljonprogram

Jag är född och uppvuxen i ett miljonprogramsområde, ett område med trevåningshus som var byggda i mitten av 60-talet. För dessa och många andra hus i miljonprogrammen närmar sig stambyten och renoveringar med stormsteg. En del kommuner har sett till att sköta husen och tagit hand om egendomen, medan andra har struntat i sitt ansvar. Nu föreslår Statens bostadskreditnämnd (BKN) att staten ska gå in och garantera upprustningslån och subventionera garantiavgifter samt ge stimulansbidrag så att miljonprogrammet renoveras.

Men hur slår detta egentligen? De kommuner som missköter sina hus får pengar, och skötsamma kommuner får ingenting. Det ska alltså löna sig att inte ta ansvar. Vi vet sedan tidigare att det blir dyrt för hyresgästerna med stambyte och upprustning. Det kan handla om femtioprocentiga hyreshöjningar, och kommunerna saknar förmåga att hålla nere kostnaderna. Dessutom blir hyresgäster påtvingade renoveringar som de inte bett om. Kök byts ut trots att många vill behålla sitt gamla. Och på köpet kommer hyreshöjningen.

I vårt remissvar pekar vi på att bostadsrättsföreningar håller nere kostnaderna och faktiskt drivs enligt de boendes önskemål. En bostadsrättsförening gör inga onödiga ingrepp. Som hyresgäst skulle jag ta mig en extra funderare över vilket boende jag vill ha när det börjar närma sig ett stambyte. Och som politiker är det dags att tänka ett extra varv när det gäller bostadspolitiken.

Det här är vår nya blogg

Bostadsrättsorganisationen SBC har 6 000 bostadsrättsföreningar samt 20 000 bosparare som medlemmar, vilket representerar cirka 220 000 hushåll. Vår nya blogg riktar sig till dessa och alla andra som är intresserade av bostadsrättsfrågor. Vi kommer att berätta om hur vi vill förbättra villkoren för bostadsrätt, visa vad vi kan och tycker. I bloggen kommer inlägg kring stora och små ämnen, högt och lågt. Hos oss finns en väldig bredd och vi som bloggar arbetar med styrelserådgivning, bostadsrättskurser, informatörer och ledarskap.