Att äga eller inte äga

Som svar på Barbro Engmans och Dick Klings debattartikel i Svd häromveckan skriver idag Sabo-ledamoten Lars Luttropp en replik i tidningen. Han menar bland annat att det man äger vårdar man. Barbro Engman svarar på sin blogg och undrar varför man vill förstöra sin hyrda lägenhet.

Vi menar att det finns en poäng i själva ägandet av boendet vilket ger trygghet och frihet. Ägandet ger en möjlighet att spara ett bostadskapital som gör det lättare att byta bostad när så behövs i livet. Och om du äger en bostad betalar du dina egna räntor och amorteringar, inte hyresvärdens, och får ta del av värdeökningen. Dessutom drivs bostadsföreningarna inte av ett vinstsyfte, så där har vi ett antal anledning till ägande.

Dags för brev om ombildning

Idag har vi skickat brev till Mats Odell. Här är pressmeddelandet, som även finns på Newsdesk:

Gör det lättare att ombilda till bostadsrätt

SBC uppmanar regeringen att avskaffa ”kvalificerad majoritet” för bostadsköp.

För att en bostadsrättsförening ska kunna ombilda en hyresfastighet krävs att 67 procent av de boende röstar för förslaget. Regeln är mycket udda om man jämför med normala demokratiska majoritetsbestämmelser. Konsekvensen är att det skapas onödiga konflikter mellan grannar. Och ombildningsmotståndarna gör allt för att skrämma hyresgästerna från ombildning. Lösningen är enkel; återinför reglerna som gällde till 1999, krav på enkel majoritet.

Bostadsrättsorganisationen SBC skriver därför brev till kommun- och finansmarknadsminister Mats Odell och uppmanar att ändra till normal majoritet, det vill säga minst 50 procent ska vara för förslaget.

”Hela ombildningsprocessen får felaktigt fokus. I praktiken har denna bestämmelse allvarligt skärpt motsättningarna mellan hyresgäster i ett stort antal föreningar. Problemet är att just majoritetsbestämmelsen utnyttjas av de som är emot ombildningar som lägger ner stora ansträngningar på att mobilsera ett motstånd och försöka förhindra ombildningen”, skriver bostadsrättsorganisationen SBCs vd Göran Olsson i sitt brev.

Läs bostadsrättsorganisationen SBCs brev här:
http://www.sbc.se/Brev-till-Odell

Varför inte återgå till hyresrätt?

Jag har viss förståelse för varför hyresrättsförespråkarna alltid diskuterar formfrågor kring bostadsrättsombildning och inte tar upp hur det faktiskt är att bo i bostadsrätt.

Alla undersökningar som försöker utröna hur vi faktiskt vill bo ger entydiga resultat; Hyresgäster vill flytta till bostadsrätt eller villa. Bostadsrättshavare trivs som de bor alternativt flytta till ett eget ägt småhus - aldrig flytta till hyreshus. Och villaägare vill bo som de gör om de har småbarn, när dessa är utflugna vill man flytta till bostadsrätt. Hyresrätten kommer sist på önskelistan över boendeformer, oavsett hur man bor.

Det här är hyresgästföreningens reella problem, och i synnerhet deras företrädares; - det kan inte vara lätt att företräda och tala för den boendeform som de flesta vill slippa bo i - det vill säga hyresrätt.

Om "motståndsrörelsen" verkligen trodde på sitt budskap om hur hemskt det är att bo i bostadsrätt och det moraliska överlägsna i hyresrätten som boendeform så skulle de naturligtvis också jobba för att bostadsrättsföreningar säljer sina hus för att övergå till hyresrätt. Kanske skulle de inte ens behöva jobba för saken - vore bostadsrätt så fel som de hävdar skulle väl bostadsrättsföreningar annonsera efter köpare till sina hus.


Det är nämligen enklare och det ställs i alla fall väsentligt lägre formkrav på ombildningen från bostadsrätt till hyresrätt än vice versa.
Hittills är det dock ingen bostadsrättsförening som, trots eller tack vare sina erfarenheter av hyresrätt som frivilligt har återgått till livet som hyresgäster. Tvärs om brukar det upplevas som det främsta hotet av alla; - går allt i föreningen åt fanders, ja då återstår inget annat än att bli hyresgäster.
Men trots att hyresgästförespråkarna säkert ärligen tror på sitt budskap hör man aldrig någon söka övertyga bostadsrättshavare om fördelen med att deras hus skulle bli hyreshus. Ett visst drag av självbevarelsedrift är det nog det som gör att propagandan aldrig riktas mot oss som redan har ombildat. Har man erfarenhet av båda boendeformerna är valet enkelt.

Det är dock trist att hyresrättsförespråkarna alltid dyker upp i ombildningssammanhang och förklarar "vi har i och för sig inget emot att folk äger sitt boende, men just i det här huset vore det fel att ombilda till bostadsrätt". Är det sånt som kallas dubbla budskap?

Hyresgästföreningens gerillaverksamhet

Vad är det som får hyresgästföreningen att bryta mot lagen och söka tränga sig in på ombildningsmöten? Vad är man rädd för? Vems intressen företräder hyresgästföreningen - det är svårt att se att det är hyresgästernas? Läs om detta i Svenska dagbladet och på hyresgästföreningens blogg.

Jag begriper inte hur man kan beskriva ombildningar som det värsta som kan drabba mänskligheten när det är precis tvärtom. Varför bedriver man gerillaverksamhet och gör allt för att svartmåla och skapa förvirring vid ombildningar?

Jag har nog arbetat runt ombildningar längre än de flesta. Jag har givetvis sett avarter kring ombildningar men då mest från oseriösa hyresvärdar både kommunala och privata som försöker skörta upp hyresgästerna.

Hyresgästföreningen tycks inte fatta att hyresgäster går samman och köper sina hus främst därför att man vill få kontroll över sina liv. Man vill slippa bytesträsk och hyresvärdar och man vill bestämma själv när man vill bygga om eller flytta. Det hela är väldigt enkelt. Bostaden - vilket sannolikt även hyresgästföreningen kan hålla med om - står oss väldigt nära och är viktig. Vad är då inte naturligare än att äga sin bostad.

Vems intressen företräder egentligen hyresgästföreningen? Jag tycker de skall ägna sig åt det som är själva meningen med en hyresgästföreningen nämligen att hjälpa hyresgäster mot ”dumma” hyresvärdar. Tyvärr framstår föreningens beteende som endast organisationsegoism. Omsorgen handlar om hyresgästföreningen – inte hyresgästerna.

Uppdatering 090924: Dagens ledare i Svenska dagbladet skriver om hyresgästföreningens agerande.

Trångboddheten ökar inte

.. så är det fullt möjligt att säga. Frågan har varit uppe i bloggen förut och nu läser jag en artikel i ETC att "Allt fler bor trångt i Stockholm". Artikeln beskriver hur "trångboddheten" har varit konstant under de senaste 20 åren men har ökat bland vissa grupper, framförallt hos familjer med utländsk bakgrund och ensamstående med barn. Jag vill inte på något sätt förringa deras situation.

I samma artikel intervjuas forskaren Helen Ekstam som menar att begreppet har blivit "rasifierat" och ett slagträ i den politiska sfären i debatten. Helen Ekstam arbetar just nu på en studie där hon frågat 2 200 personer om deras bostadssituation. Trettio procent av de som enligt Boverkets norm är trångbodda, dvs bor med mindre än ett rum per person, anser sig inte vara trångbodde. Självklart är det en subjektiv definition. Jag bor i en tvåa på 43 kvadrat, och är i den bemärkelsen inte trångbodd, men med mitt intresse för att fynda 1960-talsmöbler upplever jag mitt boende som väldigt trångt.

I ett paper som Helen Ekstam har skrivit (pdf), citerar hon Dag Österberg. Han menar att människan behöver tillräckligt utrymme för att personen inte ska bli aggressiv och att utrymmet bestäms av kulturella och individuella faktorer. Tillräckligt intressant för att jag ska följa upp Ekstams doktorsavhandling.

Mycket information om bostadsrätt

På SBC producerar vi massor av information och på olika sätt. En "produktion" är via styrelserådgivningen med många telefonsamtal och mail. En annan är de tryckta skrifter vi ger ut. SBC Direkt går till styrelserna i våra medlemsföreningar ungefär 10-15 gånger per år. Din Bostadsrätt går till medlemshushållen med fyra nummer och varje nummer trycks i 220 000 exemplar!

Utgivningen innebär givetvis en del jobb och det är kul att se hur varje skrift arbetas fram. Just nu lämnar SBC Direkt nr 8 tryckeriet och är på väg ut till medlemsföreningarna. Den publiceras även på vår webb på måndag. Samtidigt håller vi på att slutföra textskrivandet till nummer 9. De går till formgivaren idag och sedan får vi ett korrektur om en dryg vecka.

Under tiden håller ett antal journalister på att ta fram artiklar till Din Bostadsrätt. Där skriver vi inte så mycket själva men vi tar fram idéer till vad varje nummer ska handla om. Många idéer får vi via våra kontakter med medlemmar och sen hjälper vi journalisterna med kunskap och intervjupersoner. Nummer 3, som kommer i oktober, innehåller bland annat om artiklar om brandsäkerhet (väldigt aktuellt men alltid i ropet), stambyte samt en köp- och säljskola.

Tidningarna, både aktuella nummer och vårt arkiv, finns på webben.

Strax tar jag helg och jag ser fram emot de planerade middagarna. Sen är det snabbt måndag och det blir en lite annorlunda arbetsdag. Vi ska planera höstens arbete samt dela med oss av specialkunskap som var och en besitter.

Många siare om bostadspriser

Hela tiden läser jag rapporter om hur det ska gå med bostadspriserna. Nu senast är det banken SEB som publicerat en boprisindikator och frågat hushållen om vad de tror om prisutvecklingen. Och varje månad kommer branschföretaget Mäklarstatistik med siffror från bostadsförsäljningar.

Nu är jag skeptisk till månad till månad-statistik, som egentligen inte säger så mycket. Lyckligtvis finns det ännu så länge inga dagsrapporter. Vi behöver se priserna ur ett längre perspektiv. Jag kan omöjligt riktigt veta hur det går med priserna i framtiden. Men historiskt sett har det så gott som alltid varit ett bra sparande genom att äga sitt boende, och under nergångar har priserna återhämtat sig.

Byggsubventioner ger inte billigare bostäder

Rop på subventioner i samband med bostadsbyggande hörs ständigt. Hyresrätter ska subventioneras, diverse installationer ska subventioneras och nu senast ska studentbostäder subventioneras genom sänkt byggmoms. Och visst låter det visionärt att vilja skapa bostäder på det sättet. De som är emot får ofta höra att det är av ideologiska skäl.

Studentorganisationerna förslag, vilka kom efter de årliga skriverierna om brist på studentbostäder, menar just att det är av ideologiska skäl som subventionerna är avskaffade.

Problemet är bara att subvention inte alls ger fler bostäder till lägre kostnader. Det vet vi av erfarenhet och pengarna kommer inte till sin rätt, utan hamnar i en helt annan ficka än den tänkta.

Vi på SBC har flera förslag som vi menar är bättre att satsa på. Ett av dessa är att en person ska kunna spara skattefritt för bostadsändamål, upp till ett basbelopp årligen. Ett sätt är att inrätta personliga investeringsfonder som var och en kan placera fritt i. Sedan kan uttaget göras skattefritt när det är dags att köpa bostad, i annat fall beskattas uttaget.

Ett annat sätt är en förbättring av den statliga kreditgarantin för förstagångsköpare.

Ett ytterligare sätt är det som jag bloggade häromdagen, nämligen ett borttagande av skatten vid uthyrning i andra hand.

Alltså ett antal förslag som gör mycket mer nytta än byggsubventioner.

Avskaffad skatt ger boende till fler

Huruvida vi har en dramatisk bostadsbrist eller inte i Sverige är en omdiskuterad fråga. Hyresgästföreningen hävdar det, medan Svenska Dagbladet inte är lika övertygade, åtminstone inte när det gäller studenternas boende. I dagens Svd handlar ledaren om att utöka urvalet av bostäder genom att ta bort skatteskyldigheten när privatpersoner hyr ut delar eller hela bostaden. Vid årsskiftet höjdes den skattefria gränsen från 4 000 kronor till 12 000 kronor, en höjning som säkert är bra men inte tillräcklig.

Svd hänvisar till Norge där privatpersoner har rätt att skattefritt hyra ut högst halva sin bostad och tydligen består halva hyresmarknaden av denna typ av bostäder.